|
Wenersborgs tändsticksfabrik |
|
|
Ett ögonblick i
tändstickshistorien, fotot taget den 31 augusti 1932 samma dag som
fabriken läggs ner. Man kan ana uppbrottsstämning bland arbetarna. |
Vänersborgs tändsticksfabrik nedlägges!
Vänersborgs tändsticksfabrik kommer definitivt
nedläggas från den 1 september 1932. Avvecklingen skall ske i tre
repriser, varvid en tredjedel av arbetsstyrkan avskedas i varje repris.
Antal arbetare är 309, vartill kommer ett tjugotal tjänstemän. De första
avskedana sker omedelbart.
(Notis i DN)
Och här börjar det…
Fahlköpings tändsticksfabrik
Handlanden Robert Bergmark startade i mars 1847 en
tändsticksfabrik i Fahlköping i ”Grahns” hus nuvarande Nygatan 9. Sex
man svarade för tillverkningen av fosforstickor som packades i kapslar,
trädosor och pappersaskar för försäljning. Omsättningen var bra men
tyvärr brann den lilla fabriken ner i december 1847 och Bergmark beslöt
då att flytta verksamheten till Vänersborg.
Wenersborgs tändsticksfabrik
Vänersborgsfabriken kom att anläggas på egendomen
Kasens marker väster om Vänersborg. Redan i slutet av 1848 kunde nu
fabriken försörja 65 arbetare (10 vuxna och 55 barn). Glädjen var stor i
staden att man lyckas locka till sig denna industri som nu skulle minska
tiggeriet och fattigskatten. De flesta anställda var socialt utsatta
människor. Arbetsdagarna var lika långa för kvinnor och barn. Kvinnorna
tjänade hälften så mycket som männen, barnen endast en tredjedel. På
lönen gjordes dessutom ett stort avdrag för matkostnad.
Tillverkningen
Tillverkningen under de första åren sker helt för
hand på fabriken. Man sysselsatte också ett stort antal hemarbetande med
limning och etikettering av askar. Även fångarna i stadens fängelse
deltog i tillverkningen. Här fick man billig arbetskraft och inga
arbetslokaler behövdes.
Ny plats och ny fabrik
År 1853
inköper Bergmark ett markområde strax öster om staden nuvarande Östra
vägen dit han nu flyttade sin fabrik. Under hela tiden kom
tändsticksfabriken vara lokaliserad där. Till en början skedde
tillverkningen för hand men snart tillkom maskiner som drevs med
handkraft eller med hjälp av dragdjur. En ångmaskin installerades 1856
och blev det första steget till modernare mekanisering.
|
Flygbild över
Tändsticksfabriken på 1920 talet |
Förutom Tändsticksfabrikens
alla byggnader ser vi i förgrunden museèt och vattentornet som här
redan är påbyggt. Bakom vattentornet ser vi delar av skofabriken
och i bakgrunden Västgöta-Dals regemente som stod klart 1916. |
Bilden är hämtad ur boken ”Bilder
från vår bygd”, sammanställd av Vänersborgs Fotoklubb (tryckår
1976). |
Arbetsmiljön
Arbetsmiljön vid fabriken var inte bra och det var
allmänt känt att tändsticksarbetare kunde drabbas av fosfornekros och
gravida kvinnor kunde få missfall av kemikalierna. Tidvis var det svårt
att rekrytera personal och det hjälpte inte att stadsläkaren intygade
att arbetet inte var hälsofarligt för det var ju inte sanningsenligt.
Arbetarbostäder
För att komma ifrån de usla bostadsförhållandena
försökte Bergmark förbättra för arbetarna genom att bygga ett
tvåvåningshus med plats för 15 familjer och som även inrymde ett större
kök och en skolsal. En lärare anställdes som kunde undervisa de
minderåriga arbetarna några timmar per dag och då minska kritiken att
barnen försummades sin skolgång.
1860 avlider Bergmark och fabriken blir den
tredje största i Sverige
När Bergmark avlider hade tändsticksfabriken 147
arbetare varav 55 barn och en omsättning på 85 000 riksdaler. Efter
Bergmarks död övertogs fabriken av Anders Olof Andersson från Uddevalla.
Fabriken utvidgades och mekaniserades alltmer. Som mest var det nära 600
anställda. Wenersborg var i början en stark konkurrent till Jönköping
men dämpades av att man inte kunde hålla samma kvalité.
Tändsticksfabriken brinner fyra gånger |
|
Tala om brandfarlig industri |
I juni 1867 brinner fabriken ner första gången men
var återuppbyggd innan årets slut. Den nya fabriken var som den första
byggd helt i trä, men bestod nu av 12 rum varav 2 större arbetssalar och
i ett av rummen inhystes en skolsal. Trots att man investerat i en
brandspruta från England ödelades fabriken i en ny brand 1874. Nästa
fabrik byggdes av sten och tegel och med brandväggar. Inte ens sten och
tegel kunde klara nästa brand som kom i augusti 1886 efter sen branden
spridit sig från en exploderande tändsticksask. Först när Andersson
byggt sin fjärde fabrik även den av sten och med dörrar och innertak av
järnplåt lyckades man förhindra fler bränder.
Andersson avlider och von Nolting tar över
A.O. Andersson avled 1891 och då står svärsonen
Wilhelm H.E. Nolting redo att ta över företaget. 1892 bildas A.O.
Andersson Fabriks AB. Det nya företaget expanderar med en ny avdelning
för paraffinstickor. Vid denna tid sysselsattes 209 arbetare och
tillverkningsvärdet uppgick till 320 500 kronor. En annan nyhet
lanserades nämligen tändstickor med två satsknoppar som introducerades i
Frankrike. Stormtändstickor och Bookmatches blev också en specialitet
för Vänersborg.
Jönköping-Vulcan tar över tändsticksfabriken
År 1904 övertogs fabriken av Jönköping-Vulcans
Tändsticksfabrik AB som ett led i tidens sammanslagningar. Det ger ökad
ekonomisk styrka och man kunde modernisera maskinutrustningen. Som
kulminerade i de 1917 färdiga svarv- och paketeringssalarna.
Nolting efterträder Nolting
1910 efterträddes Wilhelm von Nolting av sonen Olof
en stram herre med bister uppsyn som ofta tog inspektionsrunda för att
kontrollera att det arbetades efter reglementet. Men han ansågs vara en
duglig och kompetent och var företagets chef och disponent ända fram
till Krüger-kraschen och nedläggningen 1932.
|
Bilden är hämtad ur boken ”Bilder från vår bygd”,
sammanställd av Vänersborgs Fotoklubb (tryckår 1976).
|
Fusion med STAB
När den stora fusionen kom 1917 kom
Vänersborgsfabriken att följa med och bli en del av Svenska
Tändsticksaktiebolaget (STAB). 1929 tillverkades 1,6 milj tändsticksaskar dagligen i Vänersborgsfabriken. I efterverkningarna av
Kreugerkraschen tvingades Vänersborgs tändsticksfabrik lägga ner
verksamheten den 31augusti 1932.
Anlägger en egen virkeslänsa (1917-1918)
Tändsticksfabriken hade en egen virkeslänsa vid
Skräcklan där asptimret togs in i en hamnbassäng och transporterades
vidare med ångackumulatorlok till fabriken. Några smidda järnringar
finns kvar som användes att förtöja virke som skeppats eller bogserats
in i Länsan. Efter nedläggning av fabriken förvandlades Länsan till
småbåtshamn.
|
Tre grova
förtöjningsringar finns kvar vid Länsan. Ringarna som var förankrade
i berget användes till att förtöja asptimret som skeppats eller
bogserats in. |
Foto: Thore Gustavsson |
Besök i Vänersborg i juli 2010
När man kommit så här långt i sökande efter
uppgifter och berättelser om tändsticksfabriken är det dags för ett
besök på plats. Här finns ju industribyggnader kvar även om mycket är
rivet och förändrat men mycket återstår av den gamla tändsticksfabriken.
Och med nya hyresgäster garanterar man att byggnaderna kommer att bestå
under många år. Med hjälp av ett flygfoto går jag runt och lokaliserar
mig på fabriksområdet. Man kan sen inte låta bli att tänka hur det såg
ut när det var full verksamhet på fabriken när asptimret kommer in på
järnvägsvagnar och lagras upp runt fabriken för senare bearbetning.
Skorstenarna ryker, maskinerna rasslar i verkstäderna, arbetare och
tjänstemän rör sig ut och in. Fraktlådor med tändstickor lämnar fabriken
för transport ut i världen. Hyreskasernerna som låg mitt emot fabriken.
En stor arbetsplats fram till den 31 augusti 1932 då ingenjör Dahlgren
stänger porten för alltid. En tändsticksepok är till ända.
|
Den här bilden med det sågtandade industritaket får representera det som finns kvar av
tändsticksfabriken.
|
Foto: Thore Gustavsson |
|
Här vid Södergatan/Regementsgatan
finns rälsslinga kvar från tändsticksfabrikens stickspår från
Älvsborgsbanan. |
Foto: Thore Gustavsson |
Filial till Wenersborgs tändsticksfabrik
Bergmark lät också anlägga en filial i Åmål 1859
kallad Örnäs tändsticksfabrik. Efter Bergmarks död 1860 fortsatte
fabriken sin verksamhet som filial till Wenersborgs tändsticksfabrik nu
under A.O. Anderssons chefskap. Fabriken förstördes dock i en eldsvåda
under påskhelgen 1868 och byggdes inte upp igen. Filialen hade ingen
liten verksamhet under sin tid. 1860 fanns 88 arbetare och 1 mästare
anställda. Produktionen uppgick till 20 000 riksdaler och var 10 % av
branschen.
Antal anställda under åren
1847 66 anställda varav 55 barn
1860 147 anställda varav 55 barn
1892 209 anställda
1915 514 anställda
1919 533 anställda
1920 548 anställda
1925 279 anställda
1930 437 anställda
1932 300 anställda
Finare att arbeta på skofabriken
Tändsticksfabriken och Skofabriken var två stora
arbetsplatser som gav trygghet åt staden under många år. Men det ansågs
finare att arbeta på skofabriken.
Vad blev det sen
Televerket (Teli) tar över lokalerna efter 1940.
Numera finns många andra hyresgäster men också Friskis o Svettis som har
tagit namnet Tändsticksfabriken. Hela området har utvecklats till ett
industricentrum (Trenova).
Etiketter och Bookmatches
Vänersborgsfabriken hade många fina etiketter, en
del helt egna, andra delades med andra fabriker.
|
Soldater
på led The old guard |
|
Kosackledaren Mazeppa bands naken vid en häst och jagades ut i
ödemarken |
|
Bookmatches blev en specialitet för Wernersborg |
Foto:Thore Gustavsson |
EXTRA MATERIAL HÄR>>
Källor:
Kulturlagret, Vänersborg
Årsskrift/Vänersborgs söners gille 2000, 2005
(Tändsticksfabriken – miljö och människor, Gunnar
Ekman)
De tände en eld, Loewe – Jansson – Rosell
Sett från mitt perspektiv, Per Hedquist
Kända och okända Vänersborgare under fyra sekel,
Einar Sandelmark
Vänersborgs historia 2, Gösta Hasselberg
Fotoklubben Vänersborg
© Thore Gustavsson, Åkersberga
|