Wäxiö
tändsticksfabrik på sin tid stadens största industri
Wäxiö
tändsticksfabrik anlades 1868. Initiativtagare var handlanden Carl
Schander som inspirerats av bröderna Lundström i Jönköping och
tillsammans med bokhandlaren CG Södergren startade de Wäxiö
tändsticksfabrik. Fabriken var belägen i området något väster om
stadskärnan. Fabriken bestod av huvudbyggnad uppförd i parmsten
jämte några flygelbyggnader och lagerhus i trä. Några år efter
starten fanns ett åttiotal anställda varav hälften kvinnor. År
1875 hade man uppnått nära 150 anställda och årsproduktionen
uppgick till ett värde av cirka 200.000 kronor.
|
Wäxiö
tändsticksfabrik låg i hörnet Storgatan – Liedbergsgatan i
Wäxiö. Bilden från 1910 visar arbetare utanför fabriken. Vid
den tiden var det 300 anställda. |
Flera ägare,
uppgång och nergång
Södergren
lämnade fabriken efter några år och Schander stod kvar som
ensamägare till 1887 då han sålde till Swedish Match Company i
London. Som disponent ledde Schander tändsticksfabriken till 1891
då Knut Johansson tillträdde. 1913 tog Förenade
Tändsticksfabriker med Ivar Kreuger över fabriken och
verksamheten expanderade kraftigt. Fabriken byggdes till och
försågs med maskinell utrustning samtidigt som produktionen ökade
och antalet anställda var 1920 uppe i 400 och med ett
tillverkningsvärde av 3.603.000 kronor.
Huvudsakligen
exporterades tändstickorna till Amerika och Indien men sen gick
det raskt utför. 1921 med depression och osäkerhet i världen fanns
det bara plats för 290 anställda och inte fulla veckor. Timlönen
hade efter hand sjunkit från 1:30 till 73 öre med 10% tillägg för
de som arbetar tre dagar i veckan eller mindre.
En arbetares
årsinkomst beräknas då ligga mellan 1060 – 1213 kronor.
Fackföreningen begärde också hos stadsfullmäktige att arbetarna
skulle befrias från skatt. Sedan 1917 ägs nu fabriken av Svenska
Tändsticksaktiebolaget, det största företaget i världen inom sitt
område.
Fabriken
utplånad av brand
Den 30 maj
1922 inträffade en brand som fullständigt lade fabriken i ruiner
och som också hotade den övriga bebyggelsen runt omkring. En
nattvakt upptäckte branden vid 22-tiden i några sticktorkskåp och
försökte förgäves släcka själv. Brandkåren tillkallades men
eldsvådan fick snabbt fäste och redan efter en kvart var sju av
fabrikens träbyggnader övertända. Vid 1-tiden på natten var man
herre över elden och de omkringliggande fastigheterna räddade.
Tändstickstrusten beslöt efter branden att fabriken inte skulle
återuppbyggas man hade ju fler fabriker igång. För många anställda
följde nu en längre tid av arbetslöshet.
Branden.
|
Bilden är från 1922 och visar vad som finns
kvar av den här byggnaden efter branden. Bara ytterväggarna
finns kvar men innanför finns sönderbrända maskiner
förvridna balkar och rör. Man förstår också att befolkningen
var oroliga eftersom bebyggelsen ligger så tätt inpå. |
Bilden
tillhör Peter Pålsson
Livet i ett
Växjöhem omkring 1890
Citat från
hemsidan: Hemma hos Carl-Otto
”Allt
eftersom barnen kom växte utgifterna. Då fars lilla lön, ca 12
kronor per vecka inte var tillräckligt att hålla levnadsstandarden
något så när dräglig fick min mor och vi äldre syskon hjälpa till
med hemarbete från tändsticksfabriken. Vi måste stiga upp klockan
fem och innan vi gick till skolan tillverka några hundratal
tändsticksaskar för Wäxjö tändsticksfabrik. Arvodet för detta var
20-22 kronor i månaden och blev ett välkommet tillskott i
hushållskassan” Slut citat
|
Här sköter en
arbetare en stickhack som hackar fanerremsor till stickor
(splint). Fanerremsor läggs på rullbanan mot ett anhåll som
matas fram mot stickhacken. Till höger ligger sågade och
barkade aspkubbar som skall svarvas till fanerremsor.
Maskinerna drivs av en ångmaskin via taktransmission och
drivremmar ner till respektive maskin.
Bilden tillhör
Kalmar museum |
|
Bilden ger en
uppfattning om hur arbetsmiljön var på en tändsticksfabrik
omkring 1900. Belysningen består av fotogenlampor och det
dagsljus som släpps in genom fönstren. Uppvärmning av
lokalen sker genom flänsrör där det strömmar het ånga i
rören från ångmaskinen Kvinnor och pojkar är sysselsatta vid
maskinerna övervakade av den mustaschprydde förmannen.
Bilden tillhör
Kalmar museum |
Teknik utan
ingenjörer
Tillverkningen vid Wexiöfabriken var ganska lika de andra
fabrikerna beroende på att arbetarna flyttade från den ena
fabriken till andra och tog med sig sina kunskaper. Några
ingenjörer fanns ej i början utan man fick hjälpa sig fram med
egna idéer.
Etiketter
En uppsjö av
etiketter har funnits på Wäxiö tändsticksfabrik nämligen 614 st.
Här följer några färgstarka etiketter avsedda för exportmarknaden.
|
|
|
|
Etiketterna kommer från Peter Pålssons samling. |
|
|
|
|
Musikkåren
överlevde fabriken
1904
bildades en musikkår vid tändsticksfabriken som också fick
bidrag av företaget. Den första musikkåren framträdde i olika
sammanhang då de anställda sommartid gjorde gemensamma
utflykter. Den sista musikkåren var verksam in på 1950-talet
långt efter att fabriken upphört.
|
Källor:
Ur Hyltén –
Cavallius, Gamla Växjö berättar vidare
Modigs brev
till Hofrén
Arnesson, Bak
hängbjörkens slöja /Rekommenderas som bredvidläsning/
©Thore Gustavsson
|