|
Uddevalla
Tändsticksfabrik (1874 – 1938)
”Råmaterialen som i huvudsak bestod av asp kom
från Öststaterna mest Ryssland. Virket kom med båt till hamnen,
sedan fraktades det med hästskjutsar till virkesgården vid
tändsticksfabriken och i övrigt där det fanns plats gjordes upplag
av aspstockar. Från upplagen fraktades aspvirket på vagnar som gick
på spår först till kapsågen och sedan till de olika svarvarna för
att svarvas till olika tjock faner. De tjockaste hackades till
tändstickor och de tunnare till askar och fodral”
Utdrag från en berättelse av Oswald Johansson,
Uddevalla.
År 1874 startade skeppsredaren och
grosshandlaren Adolf P Zachau tändsticksfabriken i Uddevalla som
skulle bli kvar till 1938. Tändsticksfabriken var belägen mellan
Kungsgatan, Sillgatan och Östergatan i Uddevalla. Antalet anställda
andra året (1875) var 80 och omsättningen 120.000 kronor. Mellan
1910-1920 hade fabriken mellan 600-700 arbetare anställda.
|
 |
|
Kungsgatan -
Östergatan Det finns inget som avslöjar att här låg Uddevalla
Tändsticksfabrik som var en stor arbetsplats som mellan 1910
-1920 hade 600-700 anställda. När jag i juli 2003 besökte
platsen frågade jag en passerande ortsbo var exakt den legat.
Jag hade tur han visste precis var den legat eftersom hans
svärfar hade arbetat där. |
| Foto: Thore Gustavsson |
Adolf Zachau avled år 1899 och sonen Arthur
fick överta ledningen av fabriken. Han var en mycket driftig och
förutseende man och under hans ledning växte fabriken till en av de
mest betydande i landet. Han var mycket mån om kvalitén och släppte
aldrig ut en tändsticksask som hade det minsta fel. Genom sina täta
utlandsresor erövrade han många marknader. Fabrikens agent Attema i
Amsterdam inarbetade märket ”Svalan” på den Holländska- och ”Myran”
på Javanesiska marknaden.
Fusioner
Arthur Zachau spelade en aktiv roll vid
bildandet av Jönköping-Vulcan där han satt med i styrelsen. Han var
också aktiv när Svenska Tändsticks Aktiebolaget (STAB) bildades
1917.
Fackföreningen
Tändsticksarbetarna i Uddevalla hade svårt att
organisera sig i någon fackförening. Först 1903 träffades några
modiga män på arbetarnas rakstuga för att diskutera löner och
arbetsförhållanden på tändsticksfabriken och den 23 april 1903
bildades den första fackföreningen. Under de första åren visade
arbetarna dåligt intresse och förståelse för sin organisation. 1907
lyckades avdelningen genomföra det första kollektivavtalet och
arbetsgivaren hade då erkänt fackföreningen som en förhandlande
part. Timlönen blev fastställd till 23-30 öre per tim för manliga
arbetare över 20 år och 15 öre för kvinnliga arbetare över 18 år.
Arbetstiden var då 60 timmar. Efter avtalstidens slut tänkte man få
fram ytterliggare förbättringar men storstrejken 1909 kom emellan
och illusionerna och medlemsavtalet sjönk och avdelningen blev
maktlös för lång tid framåt. Intresset och kampen kom tillbaka.
Första världskriget och knappheten på livsmedel satte sinnena i
svallning. Det gamla ordspråket ”Enighet ger styrka” hade inte
glömts. Nu gällde det att hålla organisationsintresset vid liv och
försöka förbättra arbetarnas ekonomiska ställning. Under 1916 – 1917
kom förbättringar och då utbetalades dyrtidstillägg och två
extralöner. Tim- och ackordslöner ökade successivt. Samarbetet med
andra tändsticksarbetare tog fastare form. Fackföreningen hade
slagit igenom ordentligt bland arbetarna och vid 1917 år slut hade
fackföreningen i Uddevalla 456 medlemmar. Allteftersom fick
arbetarna betydande förbättringar i form av ökade löner och
förkortad arbetstid. Den 1 januari 1920 infördes den lagstadgade
48-timmarsveckan.
Några spridda anteckningar från Emma Andersson
vars föräldrar arbetade på tändsticksfabriken. Anteckningarna
gjordes 1986.
”Fabriken hade många hus till sina anställda
och hade namn som Adolfshill,Lyckhem och Viggero. De flesta med
enrumslägenheter.
Urhagen hette området med förmansbostäder och
själva disponenten hade en villa som hette Östrabo. Alla
fastigheterna var målade i gult och vitt. För en stor lägenhet
(enrums) fick mina föräldrar betala 5 kr/mån och 1915 fick vi
elljus. Alla hyresgäster hade ett stort potatisland. Då potatisen
var upptagen hände det att vi fick stora virkesupplag där istället.
Då vill jag lova att vi ungar hade roligt. Vi lekte gömme och mycket
annat. Sen skalade vi av barken på stockarna vilket var bra att
tända i spisen med. Vi skalade med knivar och samlade i säckar.
Barken skulle ju ändå bort så vi fick gärna ta den. Att det inte
hände olyckor är ett under. Innan våren kom var landen tomma från
aspstockar och potatissättningen kunde komma igång igen”.
|
 |
|
Matrikelbox
över tjänstemän vid Uddevalla Tändsticksfabrik |
|
Tillhör
Bohusläns museum |
Foto: Thore Gustavsson
| |
|
Några tidningsartiklar berättar
Annons i
Bohusläningen 1900 10 06
Arbetsförtjenst
Bohusläningen 1930
12 20
Uddevalla hamn
Ångaren ”Nereus” av
Amsterdam inkom igår från Göteborg för att lasta
tändstickor till Amsterdam.
Bohusläningen 1938
09 30
Primitivt i början
Det gick ganska
primitivt tillväga vid tändsticksfabriken till
att börja med. På den tiden gjorde inte fabriken
askarna själva utan lämnade detta arbete till ett
antal personer som då fick en stadig
sysselsättning i hemmet. Onsdagar och lördagar kom
asktillverkarna till fabriken med sina produkter
det kunde vara hela ”hölass” med askar.
Betalningen var 75 öre för 1000 askar. Rekordet
hade en ung flicka som presterade 10.000 askar i
veckan. Det gav en veckopeng på sju kronor och
femtio öre.
Bohusläningen 1974
04 29
|
|
|
Svalan blev liksom
Myran ett av Uddevallafabrikens mest gångbara
märken.
Foto: Thore Gustavsson
|
| |
|
 |
|
Svalan från Uddevalla som flög över världen
”Svalan” var det
varumärke från Uddevalla tändsticksfabrik som
torde ha varit mest känt både på hemmamarknaden
och framförallt utomlands. Praktiskt taget över
hela världen såldes ”Svalan”. När idrottare från
Uddevalla 1966 gjorde en cykeltur i Holland och
skulle köpa tändstickor i en stad fick de
Uddevallatillverkade tändstickor gjorda någon gång
på 1920-talet.
Egnahemsrörelsen
främjades genom att fabriken till
självkostnadspris sålde trävaror från sina egna
sågverk. Personalen fick måltider till billigt
pris i fabrikens ångkök. Det fanns också
sjukkassa, sjuksköterska och kostnadsfri sjukvård.
Fabriksområdet var på sammanlagt 142.000 kvm. Det
som inte behövdes av fabriken uppläts åt arbetarna
till trädgårds- och potatistäppor.
Dessa förmåner
behövdes då tändsticksarbetarna i allmänhet hade
dåligt betalt. En manlig anställd hade 1938
nittiofem öre i timmen mot en industriarbetare
(verkstad, gjuteri) hade nästan dubbelt.
(Förf. anm.)
Bohusläningen 1983
09 19
Anna och Linnea minns
Som femtonåringar
stod Anna och Linnea vid maskinen, plockade
tändstickor och stoppade i askar.
Detta var 1915 och
det enda alternativet för ungdomar i Uddevalla.
Veckolönen var 8 kronor och 63 öre. Ganska mycket
pengar då tyckte båda. Speciellt för Anna som
jobbat som piga på landet för 4 kronor i månaden.
Fredag var avlöningsdag och när de anställda köat
färdigt utanför kontoret fick de förutom reda
pengar tre lådor tändstickor. Askarna var en
eftertraktad vara så eftertraktad att fabriken
måste anställa en vakt för att hålla efter
”svinnet”. Första
tändsticksfabriken
Till tändstickshistorien hör
också till att det tidigare fanns en
tändsticksfabrik i Uddevalla. Den grundades 1860
av handlanden O E Olsson och M C Backman och höll
igång till 1868. Enligt uppgift skulle fabriken
vara belägen på Annegreteberg dvs det område där
Uddevalla sjukhus nu ligger.
Antal anställda år 1863 var
13, och 1867, 20 personer. Maskinparken bestod av
två svarvar för handkraft. Omsättningen var 5000
Rdr. Fabriken drevs med viss framgång fram tills
år 1868 då den lades ner.
|
|
|
|
|
 |
|
En grupp kvinnor i
sina arbetskläder står uppställda framför fotografen utanför
Tändsticksfabriken i Uddevalla. Fotot är taget någon gång på
1920-talet. Tolv kvinnor som i det här fulländade fotot får
representera en kvinnlig arbetarkår som troget och strävsamt
arbetade i denna låglöneindustri. |
©Thore Gustavsson
Källor: De tände en eld, Loewe – Jansson –
Rosell
Anteckningar och minnen från
Uddevalla Tändsticksfabrik
av Emma Andersson. Tillhör:
Bohusläns museum
Anteckningar författad av Oswald
Johansson
Tillhör: Bohusläns museum
Minnesskrift, Uddevalla
Tändsticksarbetarefackförening
Tillhör: Bohusläns museum
|
