Vulcans tändsticksfabrik (Tidaholm)

var en gång världens största tändsticksfabrik och har funnits i 150 år (2018) och finns fortfarande kvar, nu i Swedish Match namn. Vulcan gav arbete och bröd till en svältande befolkning i Tidaholm, men har också en mörk historia. Katastrofbrand – Dåliga löner – Barnarbete.

Vulcans första och andra fabrik plus lite produktionssiffror


Start

Vulcan anlades vid köpingen Tidaholm år 1868 av friherre Hans Henrik von Essen och Charles E Bratt och med ett aktiekapital på 45 000 kronor som utökades successivt. Bratt fungerade som disponent första året. Båda kunde mycket lite om tändstickstillverkning och lokaliseringen av fabriken var inte den bästa. Svårt hade man också att finna personal som behärskade tändstickstillverkning, så de anställda fick lära sig själva. Olyckor och andra problem skulle fått andra att ge upp, men inte Vulcan, som höll ut och fick sin belöning när utvecklingen vände.

Nästa disponent var Essens svärson Gustav H Kylberg, en befattning han fick behålla i tre år utan framgång. Svärfar och svärson var religiösa och mån om de anställdas frälsning och fabriken stannade produktionen när det kom en väckelsepredikant till orten.

 

Ny ledning

Kylberg fick avsked, en ny styrelse valdes och företagets ledning flytta till Göteborg. År 1872 blev Georg Murray vd och Hans Gustafsson som var verkmästare blev disponent. Under deras ledning utvecklades Vulcan snabbt.

 

Fler anställningar

För att förbättra tändsatserna som varit ett bekymmer en tid, anställdes kemisten Charles G Grimes och en ny framgångsrik period på Vulcan inleddes. Grimes fick en årslön på 12000 kronor vilket var en mycket hög lön på den tiden. Som jämförelse kan nämnas att en tändsticksarbetare då tjänade 6.90:-/vecka för 11 timmars arbetsdag.

 

Katastrofbrand

Flera bränder förekom på fabriken, men den värsta branden inträffade den 18 februari 1875, då 46 unga kvinnor omkom. De flesta var under 18 år och några bara i elva-tolvårsåldern. Den startade i askfyllningssalen där nyss dagskiftet bestående av 83 till 100 personer gått på. Lokalen var 16 meter lång och i gaveln fanns inåtgående dörrar, vilket är helt förkastligt vid en utrymning. Vid långväggarna fanns fönster som inte heller gick att öppna tillräckligt snabbt eftersom de var fastfrusna. I asksalen fanns tre långbord fullpackade med 350 travar av stickor till 40000 askar utan hölje eller täckning. Den här dagen var det också en större mängd än vanligt. Det som hände vid askfyllningen var att en ask tog eld och spred sig explosionsartat och på några sekunder var lokalen ett enda stort eldhav.

En händelse som helt saknade sunt förnuft eller arbetarskydd. Arbetsledningen borde ha begripit hur farligt det var att arbeta under sådana förhållanden. De omkomna begravdes i en gemensam grav. Nära 5000 följde ceremonin.

 

Maskiner och produktion

Maskinparken bestod av 550 maskiner som tog drivkraften från fem ångmaskiner och tre vattenturbiner. Fabriken tillverkade vid sekelskiftet säkerhets-, och svavlade fosfortändstickor till ett värde av 1 984 000 kronor. Asktillverkningen var länge ett manuellt arbete som gjordes i hemmen. Men snart kom uppfinningarna och Vulcan gick över till mekanisk asktillverkning.

 

Virket

Både till askar och splint användes furu och asp men ganska snart gick man över helt till asp. Asptillgången runt Vänern och Vättern började minska och man fick söka sig till angränsade län och Norrland och slutligen Ryssland. Ett samarbete om inköp av virke kom igång med de största fabrikerna. Asp är det bästa virket. Alla tändstickor i Sverige görs numera av aspträ. Aspen köps upp i 3.10 m stockar från hela landet.

 

Antalet anställda

1870  122 anställda

1875  362 anställda

1880  434 anställda

1885  481 anställda

1890  866 anställda

1893  1208 anställda

1900  1330 anställda

1906  1400 anställda

1920  1264 anställda

1955  600 anställda

 


Övriga förmåner

Det fanns handelsbod, slakteri med köttförsäljning samt en matinrättning. Handelsboden hade kreditsystem, men som också gjorde arbetarna beroende av företaget.  En blandad liv och kapitalförsäkring fanns, för manliga 1000 kronor och 500 kronor för kvinnor. Försäkringen var utan avgift för arbetarna, villkoret var att arbetaren skrev under ett omfattande arbetsavtal.

 

 Idag kan ett sådant här avtal betraktas som ett slavkontrakt.

 


Barnarbete

Barnarbete var vanligt förekommande. Lagen förbjöd barn under tolv år att arbeta i fabrikerna men arbetsgivarna fann alltid på sätt att kringgå lagen. Anledningen till att barn anställdes var att det var billig arbetskraft och med sina flinka händer passade till vissa moment i tillverkningen. Trots långa arbetsdagar kunde man i alla fall känna kamratskapet och att vara behövd.

 

Löner och bostäder

Lönerna inom tändsticksindustrin var urusla, lägre än de svenska jordbruksarbetarna som alltid legat i strykklass. Vulcanarbetarna hade det svårt att få ekonomin att gå runt och ju fler i familjen som arbetade på Vulcan desto bättre klarade man försörjningen. Vulcans insatser att lösa bostadsproblemen var blygsamma och än idag fanns några få uthus kvar som varit bebodda men de flesta är rivna.

 

Kundkontakt

Tillverkningen gick till största delen på export och konkurrensen var hård men Vulcans goda kontakt med kunderna och viljan att svara på deras önskemål om utformning av stickor och askar gav dem fördel. Ingen annan fabrik har haft så stort sortiment av olika format, förpackningar och etiketter. Troligtvis är detta en del av framgångarna på Vulcan.

 

Personal 1928

En fin bild på Vulcans tändsticksarbetare med förman Pettersson i mitten. Om några år väntar sämre tider med permitteringar och tredagarsvecka.

 

Fusionernas tid

Vulcan ingick som den största enheten i Jönköping-Vulcan 1903 och följde med till STAB 1917 och är fortfarande verksam, nu i Swedish Match namn.

 


 

Se utvecklingen i förpackningen

Kapsel i lumppapper

Helt igenom träask

Modern pappask,

 

 Plånad bara på en sida

 SwedishMatch

 

 


Varumärke och etiketter

Det blev inte en vulcan som man kunde tro som varumärke. Symbolen blev istället en jordglob. 1897 igångsattes Vulcans litografiska anstalt i Tidaholm. Iden blev att de olika etiketterna skulle anpassas efter kunden. Man lärde sig alla koder för att hamna rätt i kulturen. Etiketterna är ofta grafiska mästerverk. Några är ritade av konstnärer, men de flesta av Vulcans ritare.

 

Skiss till utställningsmonter vid Stockholmsutställningen 1897

 

Vulcanetiketter

 

Vulcan idag

Swedish Match anläggning i Tidaholm är världens modernaste tändsticksfabrik. Koncernen har 200 anställda varav 42 i Vetlanda 0ch 158 i Tidaholm. (2018)

 

Splint från fabriken i Vetlanda


Källor:

Ljuset från Vulcan, Tidaholms museum

Lite historia om Tidaholm och Vulcan

Wikipedia

De Tände en Eld, Loewe – Jansson  - Rosell

Olyckan vid tändsticksfabriken i Tidaholm, artikel i DN

Tidaholms museum

Änglavakt och Barnarbete, Bitte Alling/Holmquist

Svenska Tändsticksfabriker, Tejder

Tändsticksindustri i Västergötland, Arne Andersson

Tändsticksindustrier, C F Lundström

Den svenska tändsticksindustriens historia, Cederschiöld – Felitzen

 

Läs också på min hemsida: Förpackningar och transporter inom Tidaholms tändsticksfabrik

Ett stort tack till Björn Stenberg, Tidaholm som läst och lämnat synpunkter på artikeln

 

 

© Thore Gustavsson, Åkersberga  

 

 

http://thoresmatches.se