Gamla Örebroetiketter är mycket sällsynta. Den här etiketten med en bild av många byggnader och rykande skorstenar var ämnad att ge allmänheten en illusion av en storindustri.Verkligheten var att den lilla byggnaden i mitten utgjorde fabriken i Rynninge. De andra byggnaderna var fantasier skapade av fru Segelberg. Fabriken i Örebro var naturligtvis större men det finns ingen bild av den.

Örebro Tändsticksfabrik startade med enbart barnarbetare och blev sen största konkurrenten till Jönköping.

I en lada i Norra Rynninge, Örebro startade Per Anton Segelberg och hans fru 1845 en tändsticksfabrik.

Gömde tändsatsen i underkjolen

Segelberg som hittills försökt sig på lite av varje hörde talas om de nya fosfortändstickorna och beslöt att försöka sig på denna tillverkning.  Problemet var att få reda på innehållet i tändsatsen som var hemligt. Då kom hustrun på att ta anställning vid Nordenmalms tändsticksfabrik i Stockholm och där smuggla ut ett prov på tändsatsen. Efter ett par månaders anställning hade hon satt sig in i tillverkningen så mycket att hon lyckats smussla med sig delar av tändsatsen i underkjolen så att det räckte till en analys när hon kom hem till Örebro.

Tändsticksfabriken startade med enbart barnarbetare

Tillverkningen av tändstickor startade med enbart barn i åldern 12-14 år med Fru Segelberg som verkmästare. Försäljningen sköttes också av minderåriga och på gator, torg och marknadsplatser hördes ramsan:

Köp repestickor

Köp repestickor, handla repestickor

Köp repestickor, handla repestickor

Köp repestickan i buntar

En styver bunten, fem styver slumpen

Barnarbetarperspektivet i Sverige

För 100-150 år sen var det vanligt att barn arbetade på fabriker. Tändsticksfabrikerna var inget undantag, tvärtom. Barnarbetet minskade med förändrad lagstiftning, teknikutveckling och rationalisering som gjorde barnen överflödiga.

Varför så många barnarbetare på tändsticksfabrikerna? Målet för fabrikörerna var att pressa kostnaderna och få så stor avkastning som möjligt. Det var därför barn och kvinnor var så eftersökta. De var de lägst betalda.

Arbetsprocessen

Arbetet delades upp i enkla monotona handgrepp med samma princip som dagens löpande band. Barnens små fingrar användes till:

1.      Uppsättning av stickämnen i ramar.

2.      Urtagning av färdiga tändstickor ur ramar.

3.      Paketering av askar.

Med detta ökade kontrollen över arbetsprocessen. Ackord infördes och gav på det viset fabriksägaren ännu större vinst. För 1000 fyllda askar betalades det 45 öre. Men det fanns också en liten fördel. Man kände att man behövdes och hade kontakt med arbetslivet. Den långa skolgången som nu är har tagit ifrån dem kontakten. Samma utveckling som räddat barnen från arbetsexploatering har berövat dem rätten att deltaga och känslan att behövas. Man önskar sig ett samhälle där också barnen på något sätt deltog i produktionen

Nya lokaler och ökad produktion

1855 var det dags att flytta till nya lokaler vid Örebro Norra järnvägsstation och fabriken hade då 108 anställda. Produktionen ökade och 1863 arbetade 175 personer i tändsticksfabriken och av dessa var 87 minderåriga under 15 år (36 pojkar och 51 flickor). Tillverkningsvärdet detta år var 107.330 Rdr.

Bostäder

Efter branden i Örebro stad 1854 var bristen på bostäder enorm. Segelberg lät då bygga ”Stora Åvik” som blev arbetarbostäder åt tändsticksarbetarna och 1857 hade 25 familjer fått tjänstebostäder på ett rum och kök.

Träaskar till Norge

En nyhet för den tiden var träaskar för export till Norge där de var särkilt omtyckta.

Stark konkurrent till Jönköping

Jönköpingsfabriken hade fått en stark konkurrent. Segelbergs nämndes ofta i Jönköping och tydligt var att han konkurrerade om pris och kvalité.

Säkerhetständstickor

1867 började man tillverka säkerhetständstickor parallellt med fosfortändstickorna. Säkerhetständstickorna fick sen en ökande andel av produktionen och 1892 som var blev det sista året för fabriken tillverkades enbart den sorten.

Största arbetsgivaren i Örebro

Under sin 47-åriga historia bytte man ägare sex gånger. Sista ägaren hade också köpt Jönköpings Västra Tändsticksfabrik och dit flyttades maskinerna från Örebrofabriken efter nedläggningen. Örebro tändsticksfabrik var under den här tiden i särklass Örebros största arbetsgivare.

Etiketter