Nyverks tändsticksfabrik

 

Nu ligger det nära tillhands att berätta om en annan fabrik som låg i andra änden av Badeboån fast nu har den bytt namn till Alsterån. Fabriken kom under sin tid ha tio anställda och arbeta med ramar, splint och askar till tändsticksindustrin.

 

Fabriksstart

Fabriken startade vid Sandbäckshult med namnet Nyverk. Initiativtagare var D.O. Fornander och A. Diederiksén som inköpte ett vattenfall utmed Alsterån med där de anlade fabrik för tillverkning av "ramar" till tändsticksfabrikerna. Den egentliga grundaren var Diederiksén född 1831 i Slesvig-Holstein och inflyttad till Sverige. Platsen för fabriken blev lokalböndernas mjölkvarn där den  låg på nordöstra sidan av den så kallade Kvilleholm, omfluten av de båda grenar av Alsterån där denna delar sig.

Här syns orten Sandbäckshult och Alsterån med Kvilleholm där tändsticksfabriken legat

  

Tillverkningen

Tändsticksramarna var anordningar för att hålla fast splinten när den doppades i satsmassan. De maskiner som användes lär ha varit Diederikséns egen konstruktion. Produkterna fraktades med hästskjuts till Kalmar och andra hamnar. För detta ändamål hölls vid fabriken ett par hästar i stall.

 

Antalet anställda

Fabriken sysselsatte omkring tio arbetare, till stor del unga flickor. Omsättningen var 1896 på 8000 kronor.

 

Branschen oroas

De stora företagen irriterades över den lilla konkurrenten. Oscar Reomke vid Jönköpings Westra ansåg 1902 om fabriken kunde utvidgas om den fick fältet fritt och borde istället tas med i ett prissamarbete.

 

Lön och arbetstid

Arbetstiden var från klockan 5 på morgonen till 8 på kvällen. Lönen kunde vara en krona om dagen för de äldre och 25 öre för ungdomarna.

 

Brand

Fabriken ödelades av en eldsvåda 1886 men kunde återuppbyggas. År 1890 köptes fabriken av en direktör Axel Lanner. Denne upptog 1895 även tillverkning  av tändstickor/splint,  ramar hade ingen marknad sedan doppning i satsmassan  mekaniserats.

 

Fabriken läggs ner

Sista året tillverkades endast tomaskar. Fabriken lades ner 1903.

 

Hur gick det sen

Efter direktör Lanners död såldes 1907 Nyverk till Fabrikör Oscar Ekrot från Mönsterås som efter utvidgningar och moderniseringar lade om driften till garveri och läderfabrik med namnet Boxfors.

 

© Thore Gustavsson

 

 

Källor: Ålemsboken, Manne Hofrén

             De tände en eld, Lowe - Jansson - Rosell

             Stranda och Ålhems Hembygdsföreningar