Nybro Tändsticksfabrik

En tidningsbild av Nybro Tändsticksfabrik

Nybro tändsticksfabrik var det första industriföretaget i Nybro

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken  drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med  Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor.

Som vanligt förekom ett stort antal hemarbetare vid fabriken. De fick hämta material vid fabriken och utförde sen arbetet hemma. Arbetet kunde bestå av att klistra etiketter på askarna. Arbetet var på ackord och betalades med 25 öre för 1000 askar. Då ingick att först att hämta faner, etiketter och mjöl till klister samt leverera de färdiga askarna. En duktig person kunde hinna med 2000 askar per dag lika med 50 öre i dagsförtjänst. Men då fick också ha omaket att ha askarna hängande på tork i den trånga stugan där det kunde bo upp till 10-12 personer i ett  enda rum. I det här hemarbetet deltog så många som möjligt i familjen. Redan vid 4-5 år måste de efter förmåga hjälpa till. Just barnens insatser räddade många familjer från svälten. Klockan sex på morgonen lämnades etiketter, faner och mjöl ut till hemarbetare. Redan klockan fyra stod de i kö vid fabriken ibland i stark vinterkyla och trängdes och munhöggs och hoppades komma fram innan arbetsobjekten tog slut och det var inte alltid som utlämningen av hemarbete gick rättvist till.

Tändsticksfabriken kallades för ”Spetan” i folkmun.

Flickorna som arbetade i fabriken kallades spetsnäckor eller spetflickor.

Lockout.

1 december 1904 drabbades arbetarna vid Nybro tändsticksfabrik av arbetsgivarens lockout där vid den tiden ett 40-tal av de 75 anställda tillhörde en fackförening anslutna till Grov och Fabriksarbetarförbundet.

Nya ägare.

Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna  av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet.