|
Nybo
Tändsticksfabrik
|
|
|
Det här huset i sin vinterskrud har varit Nybo
tändsticksfabrik under åren 1867 – 1877 och som nu är bostad för
Johnny Rasmusson med familj.
|
|
|
|
När detta hus revs stod följande notis i
Kristinehamnsposten. Det gamla får ge vika. Det gamla huset Ö:a
Staketgatan 11 får nu ge vika för att man skall ha möjlighet att
bredda gatan. Hur gammalt huset är har man inte kunnat fastslå.
Man gissar på ett par hundra år, men f. småskollärarinnan Emy
Nilsson som själv bott där i 84 år, tror att man får stanna vid
150 år. Huset tillhörde den gamla tändsticksfabriken, som var
inrymd i Lugnet, Ö: a Staketgatan 9, vilken drevs av fröken
Nilssons far, fabrikör Karl Johan Nilsson.
Fotot är tagit på
50-talet av NWT. |
Nybo tändsticksfabrik anlades 1867 av C J Nilsson
och C M Södergren under namnet firma C J Nilsson & Co. Nilsson var
verkmästare och hade erfarenhet från en annan tändsticksfabrik i
Kristinehamn. Antal anställda var 25 personer och tillverkningsvärdet
första året var 24.945 riksdaler. Antalet arbetare 1870 var 1
verkmästare, 6 män och 2 kvinnor över 18 år, 12 män och 6 kvinnor under
18 år en liten ökning till 27. Maskinutrustningen bestod av två svarvar
och en skärmaskin. Detta år var en topp i produktionen med 2.516.000
tillverkade lådor med tändstickor till ett värde av 15.133 rdr, samt i
kapslar 748.000 buntar stickor till ett värde av 18.125 rdr. År 1876
uppges 14 arbetare och värdet på produktionen 6.629 kronor. Då hade
Södergren dragit sig tillbaka och då Nilsson avled 1877 avstannade
tillverkningen. Byggnader, maskiner och övriga inventarier såldes på
auktion.
|
|
|
|
|
Motivet på etiketten är förbättrat. Huset i mitten
har varit Nybo tändsticksfabrik där nu Johnny Rasmusson är bosatt.
Huset till vänster har aldrig funnits. Kardusetiketten återfanns
av Johnny i februari 2012 när han renoverade övervåningen. |
|
|
|
Johnny har gjort ännu ett fynd i sin bostad (den
gamla tändsticksfabriken). En och en halv krossad tändsticksask
från Grenna-Alboga tändsticksfabrik i Småland har hittats i huset.
Troligtvis har fabrikerna haft någon form av kontakt. Studerar man
askarna noga ser man att de tillhört den tidiga tillverkningen.
Foto: Thore Gustavsson
|
Källor:
Kristinehamns Historia Del 3
Nya Kristinehamnsposten
Bildarkivet, Kristinehamn
Johnny Rasmusson, Kristinehamn
Samlarnytt
|
