Tändstickstillverkningen i Motala

Under 1800-talet växte tändsticksfabriker fram på olika håll i Sverige. Även i Motala fanns en tändsticksfabrik som mest hade 120 arbetare och 300 hemmaarbetare sysselsatta.

Se kartor >>

En Motalabo gör en märklig insats och sätter fart på industrin i Motala

Den svenska kemisten G.E. Pasch uppfann säkerhetständstickan genom att skilja svavlet och fosforn som båda fanns med i svaveltändstickornas tändsats. Istället för den gula fosforn som tänds redan vid 40 grader använde han röd fosfor som brinner först vid mer än 200 grader. Denna fosfor finns som pulver i askens plån.

Men ett problem återstod. Den använda tändstickan fortsatte att glöda och var lika farlig som en cigarettfimp om den kastades. Här gjorde Motalabon Axel Sandberg en insats. Han kom på en metod att impregnera stickorna genom att doppa dem i aluminiumfosfat och stickorna slutade att efterglöda. Nu kunde tillverkningen påbörjas omedelbart under Axel Sandbergs ledning. Han fick också patent på uppfinningen 1872. Stickorna såldes också i runda askar med plån på locket samt hade en svag doft av parfym. Förutom i Sverige såldes de mest i Tyskland och England.

Motala Tändsticksfabrik AB bildades i april 1870 genom val av en styrelse. Byggandet av fabriken startades omedelbart nere vid Vätterviken och alldeles vid stranden. Efter tio månader stod byggnaden med maskiner klar. Fabriken var utrustade med stickhackar, iläggningsmaskiner och fanersvarvar och var modern för sin tid. Teknisk ledare var Axel Sandberg och arbetsledare en verkmästare P.E. Pettersson. Arbetsstyrkan bestod av 67 personer till största delen flickor varav några från Jönköping som skulle lära upp de övriga. Klistringen av askar utlämnades som hemarbete till ett hundratal fattiga familjer. Det blev något av dåtidens socialhjälp. Motala var vid den tiden en köping med 2000 invånare.

Den första strejken inom tändsticksindustrin

De ungdomar som anställdes vid starten och skulle läras upp av flickor från Jönköping hade fått ett högre ackordspris under upplärningstiden för att sedan justeras till normalt pris. Inlärningen gick snabbare än vad ledningen tänkt varför ungdomarna kom upp till en högre dagsförtjänst än på andra tändsticksfabriker. Ledningen sänkte då snabbt ackordspriset varvid det uppstod missnöje och ett 50-tal ungdomar hotade med att sluta om de inte fick tillbaka det gamla priset. Disponenten  lät ungdomarna gå och som de också gjorde under hurrarop. Redan samma dag kom föräldrarna och vädjade att deras barn skulle få fortsätta arbetet. De hade blivit förledda och tvingade ansåg man. Ungdomarna fick då återgå och ”strejken” var över. Detta hände 1871 före fackföreningarna och man hade bara att foga sig till de villkor som ledningen bestämde. Flickorna från Jönköping blev utpekade som orsak till strejken genom att de påverkat ungdomarna och samtliga blev avskedade. Ett tragiskt öde drabbade 12 av dessa flickor vilka fick anställning vid Vulcans tändsticksfabrik i Tidaholm. De hade sitt arbete i den fosforstickfabrik som den 18 februari 1875 antändes och exploderade varvid 46 kvinnor omkom bland dom flickorna från Motala. De vilar nu i en gemensam grav på Tidaholms kyrkogård.

Motala Tändsticksfabrik Nya AB

Redan 1872 utökades fabriken med nya maskiner och produktionen ökade. Motalastickorna hade namn om sig att vara av god kvalité och lätt att sälja både hemma och på export. Trots bra avsättning av tändstickor och utbyggnadsplaner fick bolaget ekonomiska svårigheter och i mars 1874 auktionerades företaget ut. Köpare var Axel Sandberg som ropade in fabriken med inventarier i avsikt att bilda ett nytt aktiebolag och fortsätta tändstickstillverkningen och i maj 1874 bildades Motala Tändsticksfabrik Nya AB och tillverkningen stördes inte av bolagsändringen.

Brand i tändsticksfabriken

Men så var olyckan framme. Den 19 januari 1875 klockan 5 på morgonen utbröt eld i fabriken. Branden började i ett torkrum, och ett lager av tomaskar gav näring åt elden som sedan spred sig  över hela fabriken. Trots att köpingen och Motala verkstads brandmanskap var snabbt på plats så kunde man inte rädda fabriken. Bara kontorshuset och maskinhuset klarade sig från lågorna. Med en ny aktieteckning försökte bolaget komma igång igen men måste åter bjudas ut till auktion. Den ropades in av godsägare Norstedt och kammarherre Pereswetoff-Morath.

När Coloradoskalbaggen härjade som värst i potatislanden lanserade fabriken etiketter med skalbaggen på potatisblad i färgtryck. Avsikten var att folk skulle lära sig känna igen den.

Foto: Thore Gustavsson

Motala – Hälla Tändsticksfabrik AB

Innan tillverkningen på nytt kom igång med en ny fabrik förlades tillverkningen till godsägare Norstedt gård Hälla utanför Kristberg innan det åter var dags att bygga upp fabriken vid Vätterviken. Fabriken hade då bytt namn till Motala-Hälla.

År 1880 uppges antalet anställda till 92 personer och med ett tillverkningsvärde av 96.000 kronor. Motala tidning omtalar i december 1882 att tändsticksfabriken hade köpt in en askhopsättningsmaskin till förfång för alla hemarbetande familjer som då miste inkomsten som klistringen av askar gav. Fabriken fick ingen riktigt bra lönsamhet så när fabrikör Eric Holmberg från Södertälje tändsticksfabrik behövde ökad kapacitet och erbjöd sig arrendera fabriken slog man till. Efter bara ett par år köper han fabriken. Framtiden såg ljus ut för Motala-Hälla med ny ledning och stabil produktion, då händer det igen som så många tändsticksfabriker råkade ut för vid den tiden. I mars 1895 brinner fabriken och Holmberg flyttar användbara maskiner till Södertälje och därmed avslutas tändstickstillverkningen i Motala.

ÓThore Gustavsson, Åkersberga