Dålig kvalité i starten
Tändstickstillverkningen i Mariestad kom försiktigt
igång 1873. Det var ont om erfarna tändsticksarbetare och resultatet
blev i början tändstickor av dålig kvalité.
Tändsticksfabriken låg på Karlsholme som
stadsfogden köpt i oktober 1873. På udden fanns ett tvåvåningshus som
tidigare fungerat som en anstalt för, som det då hette, oreglerbara
personer. I huset blev tändsticksfabriken ett faktum med stadsfogden S A
Olsson och urmakaren och klädeshandlaren C Olsson som ägare.
56 anställda
Efter två år hade företaget 56 anställda som
tillverkade tändstickor för 43.036 kronor. Då hade också företaget
ombildats till aktiebolag och ägdes nu av två köpmän från Sundsvall, en
sjökapten och T. Wallenkamph med tidigare erfarenhet från branschen. Han
blev nu fabrikschef.
Hemtillverkning
Den tidens tändsticksaskar bestod av faner som
limmades samman med tunt blått papper. Limningen av askar sköttes inte
av fabriken. I de fattiga och barnrika torparstugorna runt Mariestad
deltog hela familjerna i limning av askar. Hemtillverkningen förekom i
70-80 hem och bidrog förstås till försörjningen. Även fängelset i
Mariestad engagerades där fångarna fick klistra askar. Åtskilliga
höskrindor åkte fram och tillbaka mellan fängelset och fabriken. 1971-72
när trossbottnarna bröts upp i fängelset hittades såväl etiketter som
faner.
Det blå papperet
Katrinefors Bruks första pappersmaskin använd
mellan 1872 och 1921 levererade omslagspapperet till tändsticksaskarna.
Papperet tillverkades av halm och blev ett ganska tunt papper som
färgades blått.
Marknadsföring
Mariestads tändsticksfabrik valde mångudinnan i den
romerska mytologin -Luna- till sitt varumärke. Mariestads
tändsticksfabrik gav ut sammanlagt 68 etiketter varav tre var
kardusetiketter. Genom att förbättra miljön runt fabriken ville man på
det sättet göra reklam för fabriken. Kanaler och gångar anlades, träd
och buskar planterades. En fiskdamm med sällsynta fiskar anlades likaså
en kägelbana. En serveringslokal uppfördes också mitt i parken. Holmen
blev ett utflyktsmål för stadens invånare.
Fabriken måste stängas
1 april 1878 var man tvungen att stänga fabriken.
Tändsticksbranschen var överetablerad och de större fabrikerna slog ut
de små med bättre kapital och rationellare produktion. De 42 arbetarna
vid fabriken blev nu utan arbete.
Nystart
I fyra och ett halvt år låg tillverkningen nere. I
oktober 1882 tog den nya ägaren Rudolf Lundevall upp produktionen. Det
gick bra för den nya ägaren. Under 1883 hade företaget 71 arbetare
anställda och en produktion på tio miljoner fosfortändstickor. Antalet
arbetare ökade året därpå till 91 och under 1886 och 1887 uppgick
produktionen till drygt 18 miljoner askar per år.
Arbetsdagen var lång och förtjänsten låg.
Arbetsdagen för en tändsticksarbetare 1885 varade
från klockan halv sju på morgonen till klockan åtta på kvällen. Avräknat
för middagsrasten blir det 12 timmars arbetsdag, utom lördag då man
slutade en timma tidigare. Förtjänsten per vecka var ca sju kronor.
Sämre kvalité och stora utgifter
Efter en konflikt tog nu Lundvall över det tekniska
ansvaret också. Det klarade han dåligt och kvalitén sjönk och en hel
vagnslast felaktiga tändstickor returnerades från Hamburg. Utgifterna
steg och han fick låna pengar till avlöningarna. Produktionen minskade,
likaså antal arbetare och 1890 lades driften ner.
Sista försöket
Grosshandlare Albin Alsing i London går nu in som
största delägare och produktionen blir nu mer rationell med ingenjören
Lindell, son till chefen för Kalmar tändsticksfabrik. Produktionen
höjdes nu till 22.2 miljoner under 1892. Problemen är inte slut för
samma år brann lagret ner och alla försök att få företaget på fötter
misslyckades. Det slutar med konkurs och lokalerna och inventarierna
ropas in av Alsing. Fastigheten säljer han till garverifabrikören
Ekberg.
Slutet för fastigheten
På morgonen den 11 augusti 1961 brändes fastigheten
där tändsticksfabriken varit belägen ner av brandkåren. Där skulle nu
byggas nytt.
Detta är Mariestads
tändsticksfabrik, fotot är tagit på långt håll. Personalen är samlade
framför fabriken. Ett tågsätt med lok och vagnar är framkört. Till
vänster ser man ett upplag av aspstockar.
ÓThore
Gustavsson
Källa: Mariestad som vi ser det
blixt och under
Karlsholme genom tiderna
|