|
MALMÖ TÄNDSTICKSFABRIKER |
|
----------------------------------------------------------
”Ejdijt gåer påau Stijckan och har
fem krouner ij vijckan”
Ett uttryck som citeras med
malmödialekt.
----------------------------------------------------------
Liten historik
Malmö tändsticksfabrik grundlades 1872. Fabriken
överläts 1874 till Tändsticks AB Phoenix. Efter konkurs övertogs
rörelsen 1877 av Svenska Tändsticksfabriks AB. Fabriken såldes sen
vidare till Förenade Svenska Tändsticksfabriker 1913 som sen ombildades
till Svenska Tändsticks AB (STAB). Tillverkningen i Malmö upphörde 1921.
|
Tändsticksfabriken i Malmö
låg vid Östra Förstadsgatan 4 vid Schougens bro |
Lite produktionsdata
1872: 15 anställda Tillverkn. värde 25 000
kronor
1876: 150 anställda Tillverkn. värde
190 000 kronor
1879: 131 anställda Tillverkn. värde140
000 kronor
1882: 170 anställda Tillverkn. värde
250.000 kronor
1885: 192 anställda Tillverkn. värde
300 000 kronor
1890: 224 anställda Tillverkn. värde
300 000 kronor
1895: 145 anställda Tillverkn. värde
240 000 kronor
1910: 86 anställda Tillverkn. värde
183 000 kronor
1921: nedläggningsåret 38 anställda
Maskiner 1879: stickhackar och spånsvarvar,
1 ångmaskin på 25 hkr, 8 iläggningsmaskiner, 6 urtagare.
Transporter
Transporterna av tändsticksvirke från Baltikum var
mycket bättre när man här hade tillgång till djuphamn och slapp därför
de långa landtransporterna.
Produktion
Någon större produktion var det inte tal om.
Särkilt tillverkningen av askar som drevs som en hemindustri. Folk
hämtade spån och papper ett par gånger i veckan sedan satt hela familjen
vid köksbordet och klistrade och så bar något av barnen askarna till
fabriken och fick nytt material med sig hem.
Rationalisering och export
Första rationaliseringen kom när en ingenjör
Svensson uppfann en maskin för tillverkning av askar. Exporten växte och
varje land ville ha sin speciella etikett där av det stora sortimentet.
Huvuddelen av tillverkningen gick till utlandet i konkurrens med landets
andra tändsticksfabriker.
Priserna pressas på tändstickor och löner
Kunderna försökte ibland pressa priserna genom att
ta in offerter från andra tändsticksfabriker men det satte man stopp för
genom operation övertalning. Tändsticksbranschen var känd
låglöneindustri och man kunde ha så låga löner som 25-30 öre i timmen
för manliga arbetare och kvinnlig arbetare 16-20 öre. Hade man sen barn
anställda hade de ännu lägre lön.
Tändstickspaket var eftertraktade
Tändstickor var begärliga ting och ett sätt att
komma åt dem var att ställa sig utanför fabriken och skrika ”Di som
jobbar på Stickan, di har tio kronor i vickan” varvid personalen började
bombardera de skrikande med det som fanns till hands nämligen
tändstickspaket.
Fabrikerna
Trots kapitalstarka grundare blev Phoenix inte
något långvarigt företag och gick i konkurs 1879. Svenska
Tändsticksfabrik AB ( förväxlas ej med STAB) hade ett par av landets
ledande industrimän bland stiftarna och bör ha haft de bästa
förutsättningarna att lyckas. Men Malmöfabriken blev aldrig någon av de
riktigt stora kanske beroende av att de så länge höll fast vid
fosfortändstickor. Störst var de 1890.
Förenade Svenska Tändsticksfabriker var en
sammanslagning av mindre fabriker med Ivar Kreuger som verkställande
direktör. Där ingick också Malmöfabriken.
Svenska Tändsticks AB var en större fusion
av fabriker där även Jönköping & Vulcan AB ingick.
Fabrikerna låg under hela tiden på samma plats
nämligen Östra Förstadsgatan i Malmö.
Ett urval av den rika
etikettflora som fanns för fabrikerna i Malmö. |
Etiketterna har ställts
till förfogande av Kurt-Erik Eriksson, Linköping. |
De tidiga fabrikerna i Malmö
En tändstickstillverkning startades 1843 av Carl
Friis i kompanjonskap med J. Malmros. Friis hade en tid arbetat vid en
tändsticksfabrik i Köpenhamn och en viss kunskap om
tändstickstillverkning. Antal anställda var 7 vuxna och 34 barn och med
en tillverkning år 1843 av 5000 rdr. Fabriken var belägen vid Södra
Förstaden 2 i Malmö. Följande år minskade tillverkningen till hälften
och Malmros lämnade då firman och Friis skaffade då en ny kompanjon med
namnet Rohmell och firman tog namnet ”Rohmell & Friis. Efter några år
lämnade även Friis firman och rörelsen fortsatte då under namnet P.E.
Rohmell & Co.
Stickornas längd:
Tändstickor med etiketten ”Friktionseldon” J.
Malmros, Malmö var 59 mm i längd men de som bar etiketten Rohmell &
Friis var 51 mm. Det gällde att särskilja sig. En annan uppgift säger
att fabriken flyttades till Elisefarm utanför Malmö år 1847. När Friis
lämnade firman ändrades namnet till Elisefarms Nya Tändsticksfabrik. Det
bekräftar också en bild på en kapsel från fabriken. Friis söner övertog
sen fabriken 1858 men det blev ingen större framgång och lades ner 1863.
Övriga fabriker
Firma Malmö splintfabrik, Straffängelsets
Verkstäder grundlades 1882.
Gerdts & Nielsen & co splintfabrik, Malmö 1877 –
1880, Tillverkade splint och askar.
Ännu en fabrik fanns i Malmö, Hasselquist
tändsticksfabrik med startåret 1862
Etiketter
|
Etikett från Malmros fabrik
|
Detta är en kardusetikett. Här får man en
bättre
uppfattning hur fabriken såg ut.
Tillhör Stadsarkivet, Jönköping
|
Källor: Malmö Stadsarkiv
De tände en eld, Loewe – Jansson –
Rosell
Samlarnytt
Den svenska tändsticksindustrins
historia
Cederschiöld – Feilitzen
Svenska Tändsticksfabriker, Tejder |