Artikelförfattaren vid ruinen efter Lovers tändsticksfabrik. Spröjsade fönsterbågar av gjutjärn vittnar om ett gediget fabriksbygge. Foto: Bengt Wahlström

Olika ägare

Fabriken fanns där fram till 1916 och hade mellan 50 och 70 anställda. Redan 1874 övergick den efter konkurs till Lovers Fabriksaktiebolag. 1878 bildades Lovers Nya Fabriksaktiebolag som 1883 övertogs av Alexander Julius Hansén. Fabriken brann första gången 1883 men redan 1884 var verksamheten igång igen. Fabriken som nu började få god maskinell utrustning hade år 1886 en tillverkning av 2500 kistor. 1888 köptes Lovers upp tillsammans med fyra andra mindre fabriker av den brittiska medborgaren Edwin Caleb Warren med sitt företag Swedish Match & Co (I Sverige kallades fabriken Warrens tändsticksfabrik). Arbetet vid Lovers fabrik nedlades 1890 vid det engelska bolagets konkurs men återupptogs 1897 då fabriken i viss mån blivit moderniserad. 1913 var det dags för en ny fusion och då bildades på initiativ av Ivar Kreuger Förenade Svenska Tändsticksaktiebolaget och där ingick Lovers. Ivar Kreuger skötte företaget mycket skickligt och efterhand fick han aktiemajoritet och kunde bättre påverka företagets utveckling. Våren 1914 inledde han rationaliseringar och Förenade växte kraftigt och koncentrerade sig på färre och större fabriker. 1916 lade Ivar Kreuger ner ett antal äldre fabriker bland dem Lovers och centraliserade driften till Kalmar.

Tillverkning

Första tiden tillverkades fosfortändstickor som förpackades i kapslar av papper. Stickorna var mycket eldfängda och kunde ibland ta eld i handen med brännskador som följd. Senare kom säkerhetständstickor som förpackades i askar. Både kapslar och askar klistrades i hemmen som hemarbete. En van arbetare kunde klistra upp till 10.000 kapslar per dag. Man föredrog att kapslarna klistrades vid fabriken då de tomma kapslarna lätt klämdes ihop under transporten. Askar däremot klistrades i regel i hemmen där alla familjemedlemmarna hjälptes åt. Där kunde en van arbetare klistra upp till 3000 askar per dag. Sedan askmaskiner installerades upphörde handarbetet med klistringen och askarna blev mycket bättre gjorda.

Tändstickorna gjordes av aspstockar som först svarvades till faner med tändstickas tjocklek. Sedan hackades faneren till splint som torkades, bereddes, buntades och doppades i svavel och tändsats. Därefter särades stickorna genom att bunten vreds till en solfjäder, torkades och förpackades i kapslar. Kapslarna packades i kartonger om femtio. 100 kartonger blev en packlåda (kista) som innehöll 5000 kapslar.

Hjalmar och Börje berättar om arbetet på fabriken.

(Från en tidningsintervju i Östra Småland 15 september 1990)

Hjalmar gick ännu i skolan när han började på fabriken. Några dagar i veckan i skolan och resten på tändsticksfabriken. Det var tvunget för försörjningens skull. Fadern var på sjön. Han berättar om de olika momenten vid tillverkningen och arbetet vid olika maskiner. Jag höll bl.a. på med att lägga tändstickorna i askar. Minns att jag hade 4 öre för 100 askar eller var det 7 öre.

Börje berättar att hans far arbetade vid fabriken och att han som barn ofta var in i fabriken. Jag minns hur min far och en annan arbetare med häst var uppe vid Kvarnlyckans station och hämtade aspvirke som sedan fanerades. Jag minns också hur de av tunn faner klistrade kapslar som man sedan trädde in askarna i. 25 öre för 1000 är ett pris jag har ett minne av. Arbetet pågick måndag till lördag och för detta fick min far 18 kronor i veckan. Han tyckte det räckte för det fanns ändå inget att köpa under krisåren när första världskriget brutit ut. Långt efter det att tändsticksfabriken lagts ner fanns mycket tändstickor kvar i stugorna. Det fanns nog dom som hade tändstickor kvar till 1930-talet. Han har själv sett hela soffor fyllda med de eldfängda stickorna.

Kraft

Lovers tändsticksfabrik drevs med vattenkraft med ett större vattenhjul i Hagbyån fram till 1897 då en ångmaskin installerades.

Vällingklocka

Istället för ångvissla hade man en gammal vällingklocka som ringde vid måltiderna. Vällingklockan finns förvarad på länsmuseet i Kalmar.

Etiketter  

Paketetiketter användes med olika namn, t.ex. Loversholm, plagiat av Jönköpings original, heraldiska lejon i liggande oval, the Bicycle och Kasper.

Vad hände sen?

Efter nedläggningen 1916 (1918) stod fabriken öde några år. Den byggdes om och användes till biograf och caférörelse. Jämsides i ett stall och ladugårdsbyggnad tillverkades hönsfoder. Från 1930 användes fabriken för tillverkning av konserver. Lovers senap var länge ett känt märke. Fabriksbyggnaden brann ner 1934 (1935). Mycket tegel har tagits på platsen till byggen, men än idag står den nästan 50 meter långa tegelruinen kvar och vittnar om att det en gång var Lovers tändsticksfabrik.

Thore Gustavsson, Åkersberga