Göteborg -
Ellbo tändsticksfabrik
|
Göteborgs-Ellbo Tändsticksfabrik hade Fuxerna kyrka som granne och
en fin utsikt över Göta älv. Det lilla huset ner mot älven var
satsmästarens bostad, han hade också en högre ställning på
fabriken. |
Under 35 år svarade
Ellbo tändsticksfabrik för en stor del av försörjningen inom Fuxerna
socken. Fabriken var belägen vid Lilla Edet intill Göta älv med goda
transportmöjligheter.
|
Karta
(1890-1897) över Lilla Edet och tändsticksfabriken (särtryck) |
Planer blir
fabrik
Det var 1859 som
planerna på att bygga en tändsticksfabrik började ta form då
handelsfirman Ferdinand Körner i Göteborg köpte in mark vid Ellbo,
Fuxerna socken där den första byggnaden som var i trä uppfördes och
kallade sig Göteborg Tändsticksfabriks Aktiebolag.
|
Rekrytering
av personal till fabriken |
|
Materialanskaffning |
Nu startar
produktionen
Våren 1860 var det
klart att sätt igång med erfaren personal från fabrikerna i Göteborg,
Lidköping och Vänersborg. Det var i huvudsak fosfortändstickor som
tillverkades men sedan en eldsvåda ödelagt så gott som hela fabriken
1862 upplöstes aktiebolaget och auktionerades ut. Köpare var nuvarande
ägaren handelsmannen Ferdinand Körner o Co i Göteborg som lät bygga
nya tidsenliga byggnader i sten. Vid samma tid ingick grosshandlaren
Johan Bagge och bröderna Corin som delägare. Nu lades driften också om
till säkerhetständstickor.
Fabriken hade 14
byggnader
På fabriksområdet
fanns nu 14 byggnader varav två är boningshus. Byggnaderna är
placerade så att utgöra mindre risk för brand och att tillverkningen
kan organiseras rationellt.
Produktionssiffror
År Tillv.
värde Antal arb.
1860
3620 55
1863 50000
150
1869
100000 300 (Inkl hemarb. ett hundratal)
1870
150603 192
1880
100000 119
1881
80000 122
1882
80000 122
1883
80000 122
1884
80000 122
1885
110000 100
1890
78000 100
1895
63909 62
Fabriken
utvecklas
Under Bagges ledning
utvecklades fabriken till en av de större i branschen. Fabriken
prisbelönades för sina produkter på flera världsutställningar. År 1867
sålde Bagge och Corin hälften av fabriken till William Köhler i
London. Fabriken bytte då namn till det något kortare Ellbo
Tändsticksfabrik. Bagge som kvarstod som disponent moderniserade
produktionen och skaffade moderna maskiner bland dem en ångmaskin på
8 hk och tre cirkelsågar.
Sociala insatser
Ägarna bekostade
fabriksskola där de anställda barnen kunde få undervisning tre gånger
i veckan. En sjuk- och begravningskassa fanns för de anställda och
läkare och apotek fanns i köpingen.
Hemarbete
En stor insats
gjordes för socknens invånare när fabriken la ut tillverkning av
tändstickslådor i hemmen. För många blev det en välbehövlig
biförtjänst eller rent av den enda förtjänsten. En skicklig och snabb
hemarbetare kunde på en dag (mer än 8 timmar) tillverka 1000 lådor och
tjänade då 65 öre. Oftast deltog hela familjen i arbetet.
Export
Genom Köhlers
inträde i företaget började exporten att blomstra. Mycket av
exportframgången berodde säkert på de kalitändstickor som tillverkades
och som Bagge 1866 erhållit patent på. En ny satsmästare Charles Georg
Gromes anställdes 1869. Han tog fram en förbättrad tändsats och
produkterna erövrade nya utmärkelser på världsutställningar.
Nya eldsvådor
År 1870 drabbades
fabriken igen av en eldsvåda då en så kallad torkhörna brann ner. 1890
utbröt ännu en eldsvåda då en byggnad innehållande stall och
snickeriverkstad brann ner.
Fabriken
utarrenderas
Fabriken
utarrenderades 1877 till Carl Theodor Valenkamph som tidigare
förestått tändsticksfabriker i Finland och Sverige. Hans tid vid Ellbo
blev endast ett och halvt år. 1879 flyttade han till Stockholm och
arrenderade där den Nya Tändsticksfabriken. Nu låg fabriken nere ett
halvår. Det blev en svår tid för ortens befolkning, ingen
lådtillverkning i hemmen längre och kommunen måste sätta in
nödhjälpsarbete. Det blev bekymmersamt för Bagge att starta
produktionen igen, men då arbetarna var villiga att gå ner i lön kunde
verksamheten rulla igång. Åren 1881-1884 hölls en jämn produktion med
122 anställda och 80000 i tillverkningsvärde varje år. 1885 ökade
omsättningen något men 1886 hade Bagge tröttnat och sålde rörelsen
till den engelska firman Martin Harris & Co i London. Företagets chef
Henry James Harris stod nu som ägare till Ellbofabriken. Köpet gjordes
troligen för att få kontroll på en konkurrent.
Fabriken går mot
nedläggning
Verksamheten drevs
nu på sparlåga med undantag av 1891. År 1894 redovisades ständigt
sjunkande siffror ända tills botten nåddes 1895 då fabriken
avvecklades på hösten.
Vad hände sen!
Fabriksbyggnaderna
såldes på exekutiv auktion 1898. På hösten år 1900 startades en
tillverkning av lerkärl i de gamla lokalerna, denna nedlades 1903.
1905 uppstod en snickerifabrik som inte blev långlivad, och 1916 revs
de gamla byggnaderna och därmed var Ellbos industrihistoria slut.
|
Utannonsering av fabriken |
Etiketter
Göteborg och Ellbo
tändsticksfabriker hade ett stort och förnämligt sortiment av
etiketter alla svåråtkomliga. Här visas ett urval av Bengt Sandbergs
samling
.
Källor: De tände en
eld, Loewe - Jansson - Rosell
Samlarnytt, artikel Sture Sjöberg
Bygden vid älven, Jan Sjöberg
Bengt
Sandberg, text och bilder
Arne
Tejders katalog över Svenska tändsticksetiketter
© Thore Gustavsson,
Åkersberga