Brukspatronen och riksdagsmannen Christian
Wilhelm Sjögren (1830-1882) anlade 1871 en tändsticksfabrik på sina ägor där det
förut funnits en spiksmedja.
Tillverkningen
Namnet på fabriken blev Marianelunds
tändsticksfabrik och blev den första större industrin på orten. En stor händelse i en by med
bara 1229 invånare. För befolkningen som levde under knappa förhållanden kunde man se
fram mot en anställning vid tändsticksfabriken. Tjugo personer anställdes
varav tre som mästare. Mästare behövdes för inlärning och inkörning av
produktionen. Fabriken drevs med vattenkraft från Brusaån. Redan
första året hade man 11 maskiner på plats. Produktionen omfattade till
en början tomlådor till den närbelägna Annebergsfabriken eftersom
hemarbetarna inte kunde täcka fabrikens behov. Men även fosforstickor
tillverkades. Men redan andra året, 1872 hade fabriken 84 anställda
och maskinparken utökats till 21 maskiner. Men från 1873 kom
tillverkningen av säkerhetständstickor igång. Fabriken låg där
äldreboendet Bobinen ligger idag. Adress Säterigatan 2, alltså mitt i
centrum.
|
 |
|
Bilden visar Mariannelunds tändsticksfabriks
gamla lokaler som nu övertagits av Brusaholms sulfitfabrik.
Orsaken till folksamlingen är att det är Mariannelunds första
torg. Den lilla stugan till höger på bilden är lilla Torgstugan
där Albert Engström bodde med sin mor och far. Huset bakom är en
kasern som Brusafors byggde till sina arbetare med lägenheter på
ett rum och kök. Foto: Eksjö museum |
Produktionssiffror för Marianelund
Trots stor produktion var ekonomin dålig och år
1879 försattes bolaget i konkurs. Samma år bildades ett nytt bolag som
fortsatte driften. Bolaget bestod av rådman Aschan, A Petri och
handlaren Nyberg. Som disponent anställdes Gustaf Nilsson.
Produktionen fortsatte två år till därefter tillverkades bara tomaskar.
Tillverkningen upphörde helt 1884. Efter att tändsticksfabriken i
Marianelund upphört ändrades lokalerna till bobinfabrik för
tillverkning av trådrullar och andra svarvade saker. Lönsamheten med
detta var dock mindre god och 1885 måste även den fabrikationen
upphöra. Lokalpressen meddelar den 23 mars 1887: På Marianelunds
bobinfabrik hölls på torsdagen auktion. Fastigheten inropades av
fabrikör L. J. Aschan för egen och medintressenters räkning för 5000
kronor. Efter ett par stillastående år förändrades fabriken till
sulfitfabrik.
Startar filial i Eksjö
Marianelunds tändsticksfabrik AB anlade Ekesjö
tändsticksfabrik som filial i syfte att höja kapaciteten och bytte då namn till Ekesjö-Marianelunds Tändsticksfabrik Aktiebolag. Flera personer som arbetat för järnvägens
tillkomst 1873 låg bakom aktietecknandet för tändsticksfabriken, bland dem köpmännen Axel
Petri och C W Borg, Eksjö och disponenten C W Sjögréen, Bruzaholm. Disponent
för fabriken var Herman Willebrand Ahlenius.
Hög produktion från första året
Man startade med hög produktion och första året
(från 22 maj 1874) tillverkades 996.300 säkerhetständstickor med ett
värde av 22.878 Rdr. Året därpå steg produktionen ytterligare. Då
tillverkades 8783 askar säkerhetständstickor och 4.532.240 askar
fosfortändstickor samt 35.000 kapslar av detsamma, allt till ett värde
av 103.247 kronor. Den 14 oktober samma år brann fabriken ner och blev
aldrig uppbyggd igen. Branden orsakades när en nioårig pojke, som
arbetade ensam vid en maskin, skulle plocka ur färdiga tändstickor ur
ramar då tändstickorna slog eld. Detta hände då och då men kunde
alltid släckas på plats. Den här gången spred sig elden och
släckningsarbetet kom inte igång tidigt nog. Det blev brist på vatten. Byggnaderna blev övertända snabbt och
vattenlangningskedjan som anordnades från ån hjälpte föga. Trots att lågorna svepte
över de närbelägna boningshusen lyckades man rädda dem. Alla fabriksbyggnader brann ner
utom en som låg lite avsides. Som mest hade fabriken 142 personer anställda (55
män, 22 kvinnor och 65 minderåriga).
|
|
|
Tyvärr har jag inte hittat
något foto av tändsticksfabriken. Eksjö gamla järnvägsstation får illustrera platsen och
tiden. Eksjöfabriken låg mittemot stationshuset, där
idag Eksjöhus har en gammal lastningsramp.
|
Ur boken ”Eksjö stad 100 år”
Den nioåriga tändsticksarbetaren
Arbetsdagen började lida mot sitt slut. I det så
kallade urtagsrummet arbetar en nioårig pojke ensam vid maskinen som
skakar loss färdiga tändstickor ur stora träramar. Stickorna ramlar
ner i en uppsamlingslåda där de packas tätt. Plötsligt slår
eldsflammor upp från maskinen. Pojken blir först inte särskilt
förskräckt. Det har hänt förr och han har alltid lyckats släcka elden.
Men lågorna blir allt större. Ute i den stora fabrikslokalen ser han
sin mor och sin syster tillsammans med de andra arbetarna. De tittar
inte åt hans håll. Modern ser blek och trött ut men hennes händer rör
sig raskt och monotont. Pojken ser sig om efter något att kasta över
den envisa elden. Han känner paniken komma. Så får lågorna fäste i
hans lösa skjorta. Modern släpper allt för händer och får fatt i en
bytta med vatten. Nu blir det stor uppståndelse i fabriken. Rök väller
ut ur rummet där pojken nyss arbetat och strax hörs brandsignalen
ljuda från ångvisslan utanför. När pojken bärs ut är han medvetslös.
|
|
| Den nioåriga pojken vid den brinnande
urtagsmaskinen. Illustratör: Ulrika Thunstedt |
|
Den 22maj 1874 annonserade fabriken i Jönköpings
Dagblad efter arbetare ”Gossar och flickor ej under 12 år gamla försedda
med ålders och prästbetyg från den församling de tillhöra kunna vid Eksjö
och Mariannelunds tändsticksfabriker erhålla sysselsättning om de därstädes anmäla sig och låta anteckna sina
namn”
|
Beslut om ny fabrik i Eksjö
Eksjö- Marianelunds Tändsticksfabrik AB beslöt
1876 att en ny fabrik skulle byggas i Eksjö. Men sedan bolaget fått sälja
Mariannelundsfabriken exekutivt året därpå, skrinlades planerna.
Etiketter
Ett trettiotal etiketter samt fem kardusetiketter
togs fram under produktionstiden.
Etikettbilder
|
|
|
Kardusetikett från Marianelund tändsticksfabrik. Byggnaderna liknar mycket lite det verkliga
fotot.
|
|
|
|
Ett bildkollage från Eksjö museum.
|
När den arbetarbostad som Ekesjö-Marianelunds
Tändsticksfabrik Aktiebolag lät bygga i Mariannelund och som senare kallades gamla
”kasern” och när den revs 1969 hittade jobbarna etiketter i trossbotten och klistrade på
bjälkar. Detta visar att klistringen av askar och etiketter gjordes i hemmen. Det
intressanta är att bland dessa etiketter fanns några exemplar av en etikett med texten Ekesjö
fabrik diskret angivet i ramen av den oval som omger Favorite tändstickor med storken i
mitten.
|
|
 |
|
Etikett med texten Ekesjö
fabrik |
Jämför med Marianelunds egen etikett |
Där kan man se skillnaden mellan de båda
etiketterna inte minst utformningen av storken.
Albert Engström och tändsticksfabriken
Läs och fantisera ur boken Bouppteckning av
Albert Engström: ”Jag är fyra år gammal och sitter på golvet i mina föräldrars kök i
Mariannelund, där min far har någon anställning vid förvaltningen av en liten
tändsticksfabrik. Jag kan ännu höra Brusaån genom de tunna väggarna i den hastigt och
slarvigt uppförda byggnaden. Jag är sysselsatt med att göra tändsticksaskar, ty de
gjordes på den tiden för hand, och jag var mycket skicklig i detta hantverk trots min
ungdom. Jag ser ännu högarna framför mig av tunna furuskivor med de lätta
inskärningarna. Det var endast att vika ihop dem och klistra etikettremsan runt alltsammans.
Lådans plån gjordes sedermera i ordning i fabriken”.
Källor:
Samlarnytt nr 8/94
De tände en eld, Loewe – Jansson - Rosell
Svenska Tändsticksfabriker, Arne Tejder
Håkan Åkvist, Eksjö Musei och Hembygdsförening
Bengt Pettersson, Mariannelund
Eksjö Museum
