|
" Det är något magiskt att gå in i en
torparstuga som tidigare har varit tändsticksfabrik i mer än
tjugo år." Vid besök i juli 2014 |
|
|
|
|
| Nuvarande ägaren till fastigheten Per
Sundin poserar framför dörren. Innanför gick en trapp direkt
upp till fabriken. Den trappen är numera vänd så man går upp
innefrån huset. |
Fabrikstart
Anders Peter Andersson var den som
startade fabriken året var 1848 tillverkningen startade lite tidigare.
Han var född 1819 i Wahlstorp, Hellestad och det var dit han förlade
sin fabrik. Han var gift med Johanna Jonsdotter, tillsammans fick de
sex barn varav två inte överlevde året.
Namnbyte
Tidigare hade han bytt efternamn
till Bagge. Sveriges första tillverkare av tändstickor hette JS Bagge
och hade en tändsticksfabrik i Stockolm 1837-1848. Genom honom blev
intresset väckt att starta tändsticksfabriker i Sverige. Där finns det
säkert en koppling till att Anders Peter bytte namn och drog igång sin
tändsticksfabrikation. Det var ganska lätt att starta en
tändsticksfabrik på den tiden för tillverkningen kunde utföras
hantverksmässigt. Startkapitalet var 200 riksdaler som han lånade av
tre personer. Efterfrågan var stor och han fick hjälp med
marknadsföringen genom annonsering i Norrköpings Tidningar där AH Gode
meddelar att han säljer askar och etuier från Hellestads
tändsticksfabrik.
Säg den lycka som varar
Han hinner lagom och jämt komma
igång ordentligt med tillverkningen så dör han i tuberkulos 15 augusti
1849 endast 30 år gammal. Vid bouppteckningen framkommer det att
verksamheten gått hyfsat, fabriken, lagret och fordringar fanns med
ett värde av 625 Rd och efter att skulderna dragits av fanns 275 Rd
kvar.
|
 |
| Bouppteckningen visar att Bagge innehaft
en bok om kemisk teknologi och en bok om Stockholm |
Verksamheten fortsätter
Efter Anders Peter Bagge övertog
drängen Anders Larsson gården och fabriken samt änkan som var
brukligt och mest praktiskt. Verksamheten fortsatte men fick ett
dramatiskt slut då fabriken gick i konkurs den 2 juli 1869. Hustrun
Johanna dog samma år i smittkoppor.
Försäljning av fabriken
Den 3 juli fanns en annons i Östgöta
Correspondenten som berättade att gården, tändsticksfabriken och
maskiner skulle säljas på auktion den 9 juli. Där benämns Anders
Larsson som fabrikör.
Fabriken upphör 1873
Det köpekontrakt Per Sundin har
visar att försäljningen ägt rum. Ny ägare blev August Wilhelm
Lundqvist född och uppvuxen på Utö i Stockholm södra skärgård. Kanske
drevs fabriken av Anders Larsson nu som fabriksföreståndare till 1873
då han flyttade från Wahlstorp.
Nu till besöket
|
|
|
Verandan ser likadan ut som den alltid
har gjort med sin snickarglädje. |
Nu har Per hållit oss på
sträckbänken länge med sina berättelser om gården och fabriken men nu
får vi tillträde till torpet. Huset är byggt i timmer och är i storlek
7,3 x 5.5 meter. Vi går in på nedre botten som består av två rum. I
det större rummet finns en vedspis (Näveqvarn 106) och en murstock med
bakugn.
Fabriken
Nu går vi upp för trappen till övre
botten och som har varit tändsticksfabriken. Den består av två rum och
ett lagerutrymme. Fönster på gavlarna och med en eldstad som skulle
hålla värmen vintertid men också användas vid
tändstickstillverkningen. Golvet består av rejäla golvplankor och är
garanterat original.
Hur gick tillverkningen till
 |
Stickorna hyvlades med hyvel och
stål som hade spår i en stickas storlek. Träslaget var asp som legat i
blöt för att bli lättarbetat. Stickorna skars sedan i rätt längd. |
| Här har vi beviset. Sju stickor hittades
i början på 1980-talet. De flesta låg i väggens kant mot golvet.
Stickorna är nu i Per Sundins ägo. |
|
Stickorna sattes nu in i en ram i en
jämn rad och doppades i svavel som man struket ut på en varm sten
heller plåt. Här kom eldstaden till användning. Stickorna torkas och
sen sker samma procedur igen med att toppa stickorna med tändsatsen.
Man har också hittat färdiga tändstickor med röd tändsats under golvet
strax innanför på husets kortsida.
Förpackningar
Kapslarna tillverkades av lumppapper
runt en mall som sen fylldes med färdiga tändstickor och tillslöts och
försågs med etikett. Askar gjordes av papp innan man gick över till
svarvad faner. I Godes annons framgår det att han tillhandahöll etuier
och de kan vara svarvade i trä.
Etiketter
Två etiketter har vi sett i Godes
annons. En tredje etikett finns hos Hällestads Hembygdsförening.
Etiketten visar en helt annan fabrik men det var ganska vanligt att
man tog till lite extra i reklamsyfte.
Hur många arbetade vid fabriken?
Under Bagges tid var det han och
drängen Anders Larsson samt Bagges barn. Under perioden 1845 - 1850
var det två extra drängar på gården. Man får anta att flera barn på
trakten hjälpte till i fabriken.
Försäljning
Man kan anta att den största
försäljningen gjordes i Norrköping men också på lokala marknader och
handlare samt direkt från fabriken.
Förbättringar
Snart började man säkert tänka på
nya handgrepp och arbetsmetoder för att rationalisera tillverkningen.
Det finns en uppgift om att det funnits en tändsticksmaskin som var
tillverkad i trakten och varit i bruk och senare inköpts av Jönköpings
tändsticksfabrik.
Framtiden
Pers dröm är att kunna återställa
huset som det såg ut när det var tändsticksfabrik och kanske bli ett
litet museum.
Kommentar: Det är unikt att i
Sverige finns kvar en torparstuga som varit tändsticksfabrik. Man
önskar att man kunde bevara den "lilla fabriken" med dess
hantverksmässiga metoder innan rationalisering och storskalighet tog
över.
Källor: Per Sundin, besök juli 2014
Andreas Pirslin, text
och bilder
Svenska
Tändsticksfabriker, Tejder
De tände en eld,
Loewe-Jansson-Rosell
Den svenska
tändsticksindustrins historia,
Cederschiöld-Feilitzen
Norrköpings Tidningar
Östgöta-Correspondenten
© Thore Gustavsson, Åkersberga
