|
|
|
Fredriksdahls
tändsticksfabrik före branden (Teckningen ur tidningen Barometern) |
|
|
”Från Åberg till Modig 1847 – 1924”
Den första tändsticksfabriken grundades 1847 av
Frans Otto Åberg i Vassmolösa som ligger 1,5 mil söder om Kalmar. Vad
fabriken hette är inte känt men den lades ner 1855 och verksamheten
flyttades till Kantorsgården vid Fredriksdal i Kalmar granne till
området Manilla vid Sandås. Där startades Åbergs Fredriksdahls
tändsticksfabrik. Fabriksbyggnaden finns inte kvar men var belägen på
motsatta sidan av Kalmar västra och något hundratal meter sydost Kalmar
södra station där nu delar av Arencos kontor och östra verkstadshall
ligger. |
|
|
|
Fredrikdahlsfabriken är
den långa träbyggnaden bakom träden i mitten. Stenbyggnaden till
Vänster är en tidig del av Siefert & Fornander verkstad. Villan
till höger är Kantorsgården där Åberg och Kreuger hade sina
bostäder. Fotot är taget 1880. |
|
|
En fabrik med många namn
Fredriksdahls tändsticksfabrik gick också under
namnen Kalmar gamla tändsticksfabrik eller Manilla tändsticksfabrik och
då Åberg ingick kompanjonskap med lantbrukaren Erik Lorenz Kreuger kom
den att kallas Kreugerska.
Nya ägare
År 1870 hade Åberg sålt resten av
Fredriksdahlsfabriken till Kreuger & Jennings. År 1887 såldes fabriken
till det då bildade bolaget The Swedish Match Company vilken redan
omfattade fabrikerna Gustafsberg, Lindahl, Lowers samt fabrikerna i
Växsjö och Ystad. 1913 uppgick Fredriksdahls tändsticksfabrik i Förenade
Svenska Tändsticksfabrik och senare i fusion med STAB år 1917. Fabriken
lades ner 1924. Vid nedläggningen arbetade 200 personer vid fabriken.
Barnarbetare
Som vanligt arbetade många barn vid
Fredriksdahlsfabriken och efterfrågan var så stor att man annonserade
och utlovade gratifikationer som hjälp med skolmaterial eller fria
konfirmationskläder. Barnarbetare var eftertraktade de var flinka och
kunde betalas med lägre lön. |
|
 |
|
Fredriksdahls
tändsticksfabrik personalstyrka omkring 1900. Längst fram har de
äldre arbetarna och de som hade en arbetsledande funktion
placerats sig. Sedan kommer kvinnorna och längst upp de yngre
arbetarna. Många av dem i yngre tonåren.
|
|
Maskinparken
1864 fanns på Fredriksdalsfabriken: 2
fanermaskiner, svavelugn, hackmaskin och torkugn. 1872 ökades
maskinparken till 5 iläggningsmaskiner, 1 urtagningsmaskin, 4
fanermaskiner och 3 skärmaskiner.
|
|
|
Den 2 mars 1907 brinner
fabriken ner till grunden, orsaken lär vara mordbrand. Längst till
vänster på bilden syns en del av Siefert & Fornanders smedja och
gjuteri. |
|
|
Branden 1907
Tillverkningen kunde fortsätta i mycket liten skala
i provisoriska lokaler. Under tiden byggdes en ny fabrik i sten på andra
sidan järnvägen. Fabrikens övriga arbetare kunde sysselsättas med bygget
och med fabrikens livsmedel- och klädesaffär som sålde varor till
självkostnadspris. I den nya fabriken kunde tillverkningen ökas sedan
askfyllningsmaskiner inköpts.
Fackföreningen
Den fackliga idén började 1888, då Kalmar
Kakelarbetares fackförening bildades. Direkt efter gjorde skomakarna,
målarna och tändsticksarbetarna likadant. Dessa fyra gick samman 1890
och bildade Kalmar Fackliga Centralorganisation. Modig som var chef för
Fredriksdahlsfabriken fann snart att fackföreningarna bidrog till bättre
ordning och nykterhet bland arbetarna. Tack vare fackföreningsledarnas
inflytande försvann de brännvinslitrar som arbetarna haft stående vid
maskinerna.
Sjuk och Begravningskassa
Vid Fredriksdahl fanns en sjuk- och
begravningskassa finansierad genom arbetarnas egna insättningar.
|
|
|
|
Här en kapsel med tryck
som lär vara från Åbergs första tid. |
|
|
Kalmaretiketterna var ofta färgrika och
underbart vackra så också etiketterna från Fredriksdahl. |
|
|
|
Kreuger & Jenning 1870-1887 |
|
|
|
Efterapning av
Jönköpings original. Borg med bokstäverna F.T. Ask och paket. |
|
| |
|
The Swedish Match Company
1887-1913 |
|
|
|
Vackra
Kalmar slott ”Fredriksdahls i Kalmar”. |
|
|
Ask, paket och gross.
|
|
|
|
Elefant ”Protection from
fire”. Med texten ”Ignites only onthe box”.Ask och paket. |
|
© Thore Gustavsson, Åkersberga
Källor: Kalmar länsmuseum
Lennart Bäckström, Kalmar (fakta o
bilder)
Peter Pålsson (etiketter)
Den svenska tändsticksindustrins
historia
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
