Borkhults Tändsticksfabrik

 

Borkhult är beläget 14 km nordöst om Åtvidaberg i Östergötland

 

Borkhults Tändsticksfabrik (1862-1870)

”Augustas förråd av tändstickor är generöst tilltaget. Därmed har hon också makten över den magiska gnistan. Den livsviktiga och den livsfarliga. Hon tänder alltid på plånet för det är bara de nyare säkerhetständstickorna hon får använda. De äldre hushållsstickorna som tillverkades i tändsticksfabriken, fosforstickorna, tänder hon bara mot redan brinnande stickor, aldrig mot väggar eller skrovliga ytor som det var tänkt. Inspektor Högberg är noga med brandföreskrifterna och Augusta följer dem pedantiskt. Något annat skulle hon inte våga.”

Ett kort avsnitt ur Ulla Winroths bok Hålla Lågor Vid Liv

Boken handlar om 1870-talets bruksmiljö i byn Borkhult

 

Bruket

Verksamheten vid Borkhults Bruk blev omfattande. Först en masugn sedan stångjärnshärdar, hammare, knippe- och spikhammare. Men det förekom flera verksamheter som tegelbruk en tändsticksfabrik, såg, kvarn och ett spikbruk. Man kan ännu se grundresterna efter den pappersmassefabrik som 1873 kom att ersätta masugnen.

 

Brukets ägare

Ägare av bruket var Adolf Henning von Schwerin (1799-1878). Efter en militär karriär med majors avsked ägnade han nu sin tid åt Burensköld- von Schwerinska fideikommisset som omfattade gården och bruket Borkhult.

 

Tändsticksfabriken skulle bli räddningen

Efter utebliven vinst och tilltrasslade affärer beslöt greven Schwerin att anlägga en tändsticksfabrik för att bringa ordning i sina affärer och tjäna pengar. En särskild byggnad uppfördes. Fabriken hade en skärmaskin och en fanérmaskin drivna med vattenkraft. Arbetare och en verkmästare anställdes, den senare från Jönköping.

 

Borkhults tändsticksfabrik som den såg ut i verkligheten. Huset blev senare bostad med namnet Sibirien och revs i samband med förändring av åns nivå då kraftstation skulle anläggas.

 


 Antal arbetare och produktion

Antalet arbetare i fabriken var drygt 40 från 1863 till 1867. Värdet av tillverkningen var störst 1863-1864 med ca 11000 riksdaler. 1865 hade tillverkningen ökat kraftigt men värdet sjunkigt betydligt. Troligtvis beroende på dålig försäljning, kapitalbrist och konkurrensen från de stora tändsticksfabrikerna.

 

Verksamheten minskar

Åren 1868 och 1869 fanns bara mästaren och en arbetare kvar och verksamheten betecknades som ringa. 1870 hade verksamheten upphört helt.

 

Etiketter, kapslar och askar

En av de vackraste kardusetiketterna som funnits med bild av fabriken belägen vid stranden speglandes i vattnet och inbäddad i lummig grönska

Flera typer av kapslar hann man med att producera och troligen även askar

 


 

 © Thore Gustavsson

 

Källor: De tände en eld, Loewe – Jansson – Rosell

             Hålla lågor vid liv, Ulla Winroth

             Yxnerums Hembygdsförening, genom Lars A. Nilsson

             Svenska Tändsticksfabriker, Tejder

 


http://thoresmatches.se