Borkhults
Tändsticksfabrik
|
|
Borkhult är beläget 14 km
nordöst om Åtvidaberg i Östergötland |
Borkhults Tändsticksfabrik (1862-1870)
”Augustas förråd av tändstickor är generöst
tilltaget. Därmed har hon också makten över den magiska gnistan. Den livsviktiga och den
livsfarliga. Hon tänder alltid på plånet för det är bara de nyare säkerhetständstickorna hon får använda. De
äldre hushållsstickorna som tillverkades i tändsticksfabriken, fosforstickorna, tänder hon
bara mot redan brinnande stickor, aldrig mot väggar eller skrovliga ytor som det var tänkt.
Inspektor Högberg är noga med brandföreskrifterna och Augusta följer dem pedantiskt. Något annat
skulle hon inte våga.”
Ett kort avsnitt ur Ulla Winroths bok Hålla Lågor
Vid Liv
Boken handlar om 1870-talets bruksmiljö i byn
Borkhult
Bruket
Verksamheten vid Borkhults Bruk blev omfattande.
Först en masugn sedan stångjärnshärdar, hammare, knippe- och
spikhammare. Men det förekom flera verksamheter som tegelbruk en
tändsticksfabrik, såg, kvarn och ett spikbruk. Man kan ännu se
grundresterna efter den pappersmassefabrik som 1873 kom att ersätta
masugnen.
Brukets ägare
Ägare av bruket var Adolf Henning von Schwerin
(1799-1878). Efter en militär karriär med majors avsked ägnade han nu
sin tid åt Burensköld- von Schwerinska fideikommisset som omfattade
gården och bruket Borkhult.
Tändsticksfabriken skulle bli räddningen
Efter utebliven vinst och tilltrasslade affärer
beslöt greven Schwerin att anlägga en tändsticksfabrik för att bringa
ordning i sina affärer och tjäna pengar. En särskild byggnad uppfördes.
Fabriken hade en skärmaskin och en fanérmaskin drivna med vattenkraft.
Arbetare och en verkmästare anställdes, den senare från Jönköping.
|
Borkhults
tändsticksfabrik som den såg ut i verkligheten. Huset blev senare
bostad med namnet Sibirien och revs i samband med förändring av
åns nivå då kraftstation skulle anläggas. |
Antal arbetare och produktion
Antalet arbetare i fabriken var drygt 40 från 1863
till 1867. Värdet av tillverkningen var störst 1863-1864 med ca 11000
riksdaler. 1865 hade tillverkningen ökat kraftigt men värdet sjunkigt
betydligt. Troligtvis beroende på dålig försäljning, kapitalbrist och
konkurrensen från de stora tändsticksfabrikerna.
Verksamheten minskar
Åren 1868 och 1869 fanns bara mästaren och en
arbetare kvar och verksamheten betecknades som ringa. 1870 hade
verksamheten upphört helt.
Etiketter, kapslar och askar
|
En av de vackraste
kardusetiketterna som funnits med bild av fabriken belägen vid
stranden speglandes i vattnet och inbäddad i lummig grönska
Flera typer av kapslar
hann man med att producera och troligen även askar |
© Thore Gustavsson
Källor: De tände en eld, Loewe – Jansson – Rosell
Hålla lågor vid liv, Ulla Winroth
Yxnerums Hembygdsförening, genom Lars
A. Nilsson
Svenska Tändsticksfabriker, Tejder
|