Axebo Splintfabrik (1877-1900)

 

Tillgång av asp och vattenkraft möjliggjorde start av en splintfabrik som verkade i hela 23 år. Fabriken var belägen vid Axebo nära Fagerhult i Högsby kommun, Kalmar län.

 

Ägarna

J.P. Björkman kom från Alsterbo där han byggt upp garveri, bryggeri och glasbruk. 1875 flyttade han med familjen till Axebo där han byggde upp garveri och oljeslageri.  År 1877 anlade Björkman en splintfabrik på platsen. Snart tillkom också en man med namnet  Habbe som utvecklade och marknadsförde fabriken. Första året hade man 10 anställda. Björkman var en entreprenör av stora mått men tycks ha hamnat i ekonomiskt trångmål och gick i konkurs 1881.

Troligen fortsatte Björkman med driften av garveriet och splintfabriken. Fabriken låg vid en å som kallades Kvarnbäcken i folkmun. Det fanns sju fall efter ån med fallhöjder på 7-8 meter. Ån har sitt utlopp från Axebosjön. Fabriken ägdes från 1896 av J.E. Björkman & Co.

 

Fabriken

Fabriken låg där det fanns en fors som drev ett vattenhjul som sedan ersattes med en turbin och fick mycket större effekt. Inne i fabriken fanns en taktransmission som drev tändsticksmaskinerna. Tillverkningen gick till så att aspstockarna sågades och barkades i lämpliga längder för svarvning till smala fanérremsor som sedan lades på varandra och hackades till splint. Splinten torkades och packades i lådor för transport till Jönköpings tändsticksfabrik. Transporten till Jönköping skedde med hästtransport.

 
Lämningar efter den hopbyggda splint och möbelfabriken

 

Vad finns kvar!

I Axebo där vägen mot Sadeshult korsar bäcken, finns lämningar av kvarn, såg garveri, linfrökokeri, möbelfabrik och splintfabrik. Idag finns endast fundamenten kvar av splintfabriken. På våren när vattenståndet är högt syns inga fundament men blir synliga i slutet av året när vattenståndet är lågt.

 

Här visas splint och möbelfabriken från en annan vinkel. Conny pekar ut bredden på fabriken där han står på ena sidan av fundamenten och pekar mot den andra delen. Bredden uppskattas till 10 meter. På bilden visas två vägar som vattnet kan ta. Vid normalvatten var den endast öppen där turbinen fanns.

 

 Ordnade belysning

Fabriken skaffade en generator och ordnade gatubelysning långt före  elströmmen kom till samhället, vilket var en stor sevärdhet att på den tiden fanns gatlyktor så långt från staden. En stor kamin fanns i fabriken för att hålla värmen, men som också orsakade brand ett par gånger men byggdes snabbt upp igen.

Fabriken var hopbyggd med möbelfabriken. Axebo splintfabrik lades ner år 1900. En hypotes är att splintfabriken ställts om till möbelsnickeri omkring 1900, samt att denna fabrik brunnit ner 1910 men byggdes upp igen och drevs till att den återigen drabbades av eldsvåda och lades ner på 1930-talet.

 

Kapacitet

Antal anställda            Tillverkningsvärde

1877  10 arbetare         4.800 kr

1887    6 arbetare         1000 kr

1897  14 arbetare         4.200 kr

 

Det finns uppgifter på att vid någon tidpunkt hade fabriken 20 arbetare. Elva av dessa var flickor och kallades Spetflickor.

 

Kommentar

Axebo blev en anonym fabrik troligen beroende på att man inte tillverkade färdiga tändstickor med något känt varumärke.

 

Källor: Conny Lindgren, Fagerhult, telefonsamtal

            Andreas Lindgren, (barnbarn till Conny) Foton och text

            Fagerhults socken, från forntid till nutid av Evald Pettersson

            Svenska Tändsticksfabriker, Tejder

            Samlarnytt

            Högsby kommunbibliotek, Carina Hansson

            Fagerhults Hembygdsförening, Elenor Sagrelius

            Kalmar Museum, Lotta Lamke

 

© Thore Gustavsson, Åkersberga