Södertälje Tändsticksfabrik flyttar
till Göteborg
Erik Holmberg ägare och direktör av
Södertälje tändsticksfabrik tyckte att Göteborg var lämpligt
att lokalisera en tändsticksfabrik. Här fanns goda
transportmöjligheter både till lands och till sjöss som skulle
underlätta betydligt då största delen av produktionen gick på
export. Den nya moderna fabriken började byggas 1904 vid
Elisedal i samhället Almedal och 1907 kunde man flytta
tillverkningen från Snäckviken i Södertälje till Göteborg och
så var produktionen igång. Troligen skedde nog överflyttningen
successivt och säkert följde några arbetare och verkmästare
med för att säkerställa en smidig igångsättning. Namnet
Södertälje tändsticksfabrik behölls. Erik Holmbergs son Harald
blev Göteborgsfabrikens första disponent. Göteborgsfabriken
var till en början en filial till fabriken i Södertälje. 1910
hade fabriken 184 anställda och producerade
säkerhetständstickor för 475 000 kronor. 1913 kommer
Göteborgsfabriken att ingå i Kreugers fusion av
tändsticksfabriker under namnet AB Förenade
Tändsticksfabriker.
STAB tar över 1917
I och med övertagandet av Svenska
Tändsticksaktiebolaget ändrades namnet till Göteborgs
Tändsticksfabrik. Fabriken var som störst under första
världskriget med 400 anställda. Under de följande åren höll
sig antalet arbetare runt 200 personer. Harald Holmberg var
disponent fram till 1926. Oswald Friberg var disponent från
1929 fram till nedläggelsen 1931.
|
Personalen vid
Göteborgs tändsticksfabrik samlad utanför sin fabrik för
ett gruppfoto. Fotot är taget den 9 januari 1931 och det
sjunger på sista versen för tändsticksfabriken. I mitten
med hatt slips och pälskrage står direktör Oswald
Friberg och till höger med plommonstop och fluga
verkmästare P. Magnusson. Till höger står två äldre män
med sina portvaktsmössor. Personalen har trängt ihop sig
för att rymmas på fotot. Kvinnorna längst fram och
männen längre bak med sina sportmössor. I bakgrunden ser
man fabriken med det karaktäristiska sågtandade taket.
Ännu skall det dröja en tid innan man måste lägga ned
fabriken. |
|
”Tidningsurklipp” |
|
Etiketten
”Skeppet” försvann emellertid inte genom
överflyttningen, den utkom också från Göteborg.
”Skeppet” var ett tremastat fartyg som för fulla
segel i god bris seglade iväg västerut eller mera
sällan österut det vill säga till vänster
respektive höger på etiketten.
|
|
|
Fabrikslokalerna blir en plats för
småindustrier
1936-37 gjordes den gamla
tändsticksfabrikens interiör om för att hyras ut till olika
småföretag och firmor.
Fabriken kunde inte räddas
Tändsticksfabriken i Elisedal revs så
sent som i början på 2000-talet. Stadsmuseet i Göteborg
hävdade länge att tändsticksfabriken utgjorde en
karaktärsbyggnad och därför till vissa delar borde bevaras.
Ett långvarigt eftersatt underhåll gjorde det omöjligt med ett
bevarande. Därmed försvann den sista påminnelsen av den
göteborgska tändsticksindustrin.
|
Tändsticksfabrikens lokaler med det speciella sågtandade
taket stod kvar i många år och inrymde på senare år
bland annat bilverkstäder. I maj 2001 påbörjades
rivningen av tändsticksfabriken och var klart i oktober
2002. |
|
Tändsticksask från
tiden då ”De Förenade” tog över Göteborgsfabriken. |
©Thore Gustavsson
Källor: De tände en eld,
Loewe-Jansson-Rosell
Svenska Tändsticksfabriker,
Tejder
Göteborgs Stadsmuseum
Peter Pålsson,
Trollhättan
|
Omslag till en
Wax Vestas ask |
AB The London Wax Vesta Company
Fabriken hade en koppling till Södertälje
tändsticksfabrik. Erik Holmberg fick 1902 ett erbjudande från
London att starta en ny tändsticksfabrik i Sverige. Han avstod
och istället blev det sonen Harald Holmberg som var villig att
åta sig uppdraget. Den nya fabriken skulle tillverka
tändstickor enligt en ny metod så kallade ”vestas”. Metoden
gick ut på att remsor av träspån, kartong och dylikt lägges
samman i en sträng som pressas och om lindas med garn,
paraffineras och avskäres i sticklängder och förses med
tändsats och blev tändstickor så kallade ”vestas”. Bolaget
grundades 1903 och verksamheten kom sedan igång 1904. Fabriken
låg vid Mölndalsvägen nära Almedals järnvägsstation där också
Södertälje tändsticksfabrik något år senare kom att förläggas.
Wax Vesta började ambitiöst med 200 anställda och en stor
maskinpark med 66 olika maskiner varav 15 för tillverkning av
tomaskar av pappkartong lika de som an vändes i England.
Tändstickorna tillverkades helt för export till England där de
redan från början utsattes för hård konkurrans av redan
etablerade fabriker. I Sverige var de så gott som osäljbara
men företagsledning och aktieägare var ändå optimistiska och i
början av juli 1906 höjdes aktiekapitalet. Några dagar senare
utbröt strejk som ännu vid årsskiftet inte var avslutad.
Bolagstämman 1907 beslöt att lägga ner verksamheten. En hel
del etiketter togs fram och betraktas idag av samlare som
rariteter.
© Thore Gustavsson
Källor:Gustaf Rothell, 100 Svenska
Tändsticksfabriker utanför koncernerna
De tände en eld,
Loewe-Jansson-Rosell
Peter Pålsson, Trollhättan
|