Wenersborgs tändsticksfabrik


Och här börjar det…

Fahlköpings tändsticksfabrik

Handlanden Robert Bergmark startade i mars 1847 en tändsticksfabrik i Fahlköping i ”Grahns” hus nuvarande Nygatan 9. Sex man svarade för tillverkningen av fosforstickor som packades i kapslar, trädosor och pappersaskar för försäljning. Omsättningen var bra men tyvärr brann den lilla fabriken ner i december 1847 och Bergmark beslöt då att flytta verksamheten till Vänersborg.

 

Wenersborgs tändsticksfabrik

Vänersborgsfabriken kom att anläggas på egendomen Kasens marker väster om Vänersborg. Redan i slutet av 1848 kunde nu fabriken försörja 65 arbetare (10 vuxna och 55 barn). Glädjen var stor i staden att man lyckas locka till sig denna industri som nu skulle minska tiggeriet och fattigskatten. De flesta anställda var socialt utsatta människor. Arbetsdagarna var lika långa för kvinnor och barn. Kvinnorna tjänade hälften så mycket som männen, barnen endast en tredjedel. På lönen gjordes dessutom ett stort avdrag för matkostnad.

 

Tillverkningen

Tillverkningen under de första åren sker helt för hand på fabriken. Man sysselsatte också ett stort antal hemarbetande med limning och etikettering av askar.  Även fångarna i stadens fängelse deltog i tillverkningen. Här fick man billig arbetskraft och inga arbetslokaler behövdes.

 

Ny plats och ny fabrik  

År 1853 inköper Bergmark ett markområde strax öster om staden nuvarande Östra vägen dit han nu flyttade sin fabrik. Under hela tiden kom tändsticksfabriken vara lokaliserad där. Till en början skedde tillverkningen för hand men snart tillkom maskiner som drevs med handkraft eller med hjälp av dragdjur. En ångmaskin installerades 1856 och blev det första steget till modernare mekanisering.

 

Flygbild över Tändsticksfabriken på 1920 talet
Förutom Tändsticksfabrikens alla byggnader ser vi i förgrunden museèt och vattentornet som här redan är påbyggt. Bakom vattentornet ser vi delar av skofabriken och i bakgrunden Västgöta-Dals regemente som stod klart 1916.
Bilden är hämtad ur boken ”Bilder från vår bygd”, sammanställd av Vänersborgs Fotoklubb (tryckår 1976).

Arbetsmiljön

Arbetsmiljön vid fabriken var inte bra och det var allmänt känt att tändsticksarbetare kunde drabbas av fosfornekros och gravida kvinnor kunde få missfall av kemikalierna. Tidvis var det svårt att rekrytera personal och det hjälpte inte att stadsläkaren intygade att arbetet inte var hälsofarligt för det var ju inte sanningsenligt.

 

Arbetarbostäder

För att komma ifrån de usla bostadsförhållandena försökte Bergmark förbättra för arbetarna genom att bygga ett tvåvåningshus med plats för 15 familjer och som även inrymde ett större kök och en skolsal. En lärare anställdes som kunde undervisa de minderåriga arbetarna några timmar per dag och då minska kritiken att barnen försummades sin skolgång.

 

1860 avlider Bergmark och fabriken blir den tredje största i Sverige

När Bergmark avlider hade tändsticksfabriken 147 arbetare varav 55 barn och en omsättning på 85 000 riksdaler. Efter Bergmarks död övertogs fabriken av Anders Olof Andersson från Uddevalla. Fabriken utvidgades och mekaniserades alltmer. Som mest var det nära 600 anställda. Wenersborg var i början en stark konkurrent till Jönköping men dämpades av att man inte kunde hålla samma kvalité.


 

Tändsticksfabriken brinner fyra gånger

Tala om brandfarlig industri

I juni 1867 brinner fabriken ner första gången men var återuppbyggd innan årets slut. Den nya fabriken var som den första byggd helt i trä, men bestod nu av 12 rum varav 2 större arbetssalar och i ett av rummen inhystes en skolsal. Trots att man investerat i en brandspruta från England ödelades fabriken i en ny brand 1874. Nästa fabrik byggdes av sten och tegel och med brandväggar. Inte ens sten och tegel kunde klara nästa brand som kom i augusti 1886 efter sen branden spridit sig från en exploderande tändsticksask. Först när Andersson byggt sin fjärde fabrik även den av sten och med dörrar och innertak av järnplåt lyckades man förhindra fler bränder.

 

Andersson avlider och von Nolting tar över

A.O. Andersson avled 1891 och då står svärsonen Wilhelm H.E. Nolting redo att ta över företaget. 1892 bildas A.O. Andersson Fabriks AB. Det nya företaget expanderar med en ny avdelning för paraffinstickor. Vid denna tid sysselsattes 209 arbetare och tillverkningsvärdet uppgick till 320 500 kronor. En annan nyhet lanserades nämligen tändstickor med två satsknoppar som introducerades i Frankrike. Stormtändstickor och Bookmatches blev också en specialitet för Vänersborg.

 

Jönköping-Vulcan tar över tändsticksfabriken

År 1904 övertogs fabriken av Jönköping-Vulcans Tändsticksfabrik AB som ett led i tidens sammanslagningar. Det ger ökad ekonomisk styrka och man kunde modernisera maskinutrustningen. Som kulminerade i de 1917 färdiga svarv- och paketeringssalarna.

 

Nolting efterträder Nolting

1910 efterträddes Wilhelm von Nolting av sonen Olof en stram herre med bister uppsyn som ofta tog inspektionsrunda för att kontrollera att det arbetades efter reglementet. Men han ansågs vara en duglig och kompetent och var företagets chef och disponent ända fram till Krüger-kraschen och nedläggningen 1932.

 

Bilden är hämtad ur boken ”Bilder från vår bygd”, sammanställd av Vänersborgs Fotoklubb (tryckår 1976).


Fusion med STAB

När den stora fusionen kom 1917 kom Vänersborgsfabriken att följa med och bli en del av Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). 1929 tillverkades 1,6 milj tändsticksaskar dagligen i Vänersborgsfabriken. I efterverkningarna av Kreugerkraschen tvingades Vänersborgs tändsticksfabrik lägga ner verksamheten den 31augusti 1932.

 

Anlägger en egen virkeslänsa (1917-1918)

Tändsticksfabriken hade en egen virkeslänsa vid Skräcklan där asptimret togs in i en hamnbassäng och transporterades vidare med ångackumulatorlok till fabriken. Några smidda järnringar finns kvar som användes att förtöja virke som skeppats eller bogserats in i Länsan. Efter nedläggning av fabriken förvandlades Länsan till småbåtshamn.  

 

Tre grova förtöjningsringar finns kvar vid Länsan. Ringarna som var förankrade i berget användes till att förtöja asptimret som skeppats eller bogserats in.

Foto: Thore Gustavsson

Besök i Vänersborg i juli 2010

När man kommit så här långt i sökande efter uppgifter och berättelser om tändsticksfabriken är det dags för ett besök på plats. Här finns ju industribyggnader kvar även om mycket är rivet och förändrat men mycket återstår av den gamla tändsticksfabriken. Och med nya hyresgäster garanterar man att byggnaderna kommer att bestå under många år. Med hjälp av ett flygfoto går jag runt och lokaliserar mig på fabriksområdet. Man kan sen inte låta bli att tänka hur det såg ut när det var full verksamhet på fabriken när asptimret kommer in på järnvägsvagnar och lagras upp runt fabriken för senare bearbetning. Skorstenarna ryker, maskinerna rasslar i verkstäderna, arbetare och tjänstemän rör sig ut och in. Fraktlådor med tändstickor lämnar fabriken för transport ut i världen. Hyreskasernerna som låg mitt emot fabriken. En stor arbetsplats fram till den 31 augusti 1932 då ingenjör Dahlgren stänger porten för alltid. En tändsticksepok är till ända.

Den här bilden med det sågtandade industritaket får representera det som finns kvar av tändsticksfabriken.

Foto: Thore Gustavsson

Här vid Södergatan/Regementsgatan finns rälsslinga kvar från tändsticksfabrikens stickspår från Älvsborgsbanan.

Foto: Thore Gustavsson

Filial till Wenersborgs tändsticksfabrik

Bergmark lät också anlägga en filial i Åmål 1859 kallad Örnäs tändsticksfabrik. Efter Bergmarks död 1860 fortsatte fabriken sin verksamhet som filial till Wenersborgs tändsticksfabrik nu under A.O. Anderssons chefskap. Fabriken förstördes dock i en eldsvåda under påskhelgen 1868 och byggdes inte upp igen. Filialen hade ingen liten verksamhet under sin tid. 1860 fanns 88 arbetare och 1 mästare anställda. Produktionen uppgick till 20 000 riksdaler och var 10 % av branschen.

                                                                               

Antal anställda under åren

1847  66 anställda varav 55 barn

1860  147 anställda varav 55 barn

1892  209 anställda

1915  514 anställda

1919  533 anställda

1920  548 anställda

1925  279 anställda

1930  437 anställda

1932  300 anställda

 

Finare att arbeta på skofabriken

Tändsticksfabriken och Skofabriken var två stora arbetsplatser som gav trygghet åt staden under många år. Men det ansågs finare att arbeta på skofabriken.

 

Vad blev det sen

Televerket (Teli) tar över lokalerna efter 1940. Numera finns många andra hyresgäster men också Friskis o Svettis som har tagit namnet Tändsticksfabriken. Hela området har utvecklats till ett industricentrum (Trenova).

 

Etiketter och Bookmatches

Vänersborgsfabriken hade många fina etiketter, en del helt egna, andra delades med andra fabriker.

Soldater på led The old guard

 

Kosackledaren Mazeppa bands naken vid en häst och jagades ut i ödemarken

 

Bookmatches blev en specialitet för Wernersborg

Foto:Thore Gustavsson

EXTRA MATERIAL HÄR>>


Källor:

Kulturlagret, Vänersborg

Årsskrift/Vänersborgs söners gille 2000, 2005

(Tändsticksfabriken – miljö och människor, Gunnar Ekman)

De tände en eld, Loewe – Jansson – Rosell

Sett från mitt perspektiv, Per Hedquist

Kända och okända Vänersborgare under fyra sekel, Einar Sandelmark

Vänersborgs historia 2, Gösta Hasselberg

Fotoklubben Vänersborg

 

© Thore Gustavsson, Åkersberga

 

http://thoresmatches.se