MALMÖ TÄNDSTICKSFABRIKER


 ----------------------------------------------------------

”Ejdijt gåer påau Stijckan och har fem krouner ij vijckan”

Ett uttryck som citeras med malmödialekt.

----------------------------------------------------------

 Liten historik

Malmö tändsticksfabrik grundlades 1872. Fabriken överläts 1874 till Tändsticks AB Phoenix. Efter konkurs övertogs rörelsen 1877 av Svenska Tändsticksfabriks AB. Fabriken såldes sen vidare till Förenade Svenska Tändsticksfabriker 1913 som sen ombildades till Svenska Tändsticks AB (STAB). Tillverkningen i Malmö upphörde 1921.

Tändsticksfabriken i Malmö låg vid Östra Förstadsgatan 4 vid Schougens bro


Lite produktionsdata

1872:  15 anställda  Tillverkn. värde 25 000 kronor

1876:  150 anställda  Tillverkn. värde 190 000 kronor

1879:  131 anställda  Tillverkn. värde140 000 kronor

1882:  170 anställda  Tillverkn. värde 250.000 kronor

1885:  192 anställda  Tillverkn. värde 300 000 kronor

1890:  224 anställda  Tillverkn. värde 300 000 kronor

1895:  145 anställda  Tillverkn. värde 240 000 kronor

1910:  86  anställda  Tillverkn. värde  183 000 kronor

1921: nedläggningsåret 38 anställda

 

Maskiner 1879:  stickhackar och spånsvarvar, 1 ångmaskin  på 25 hkr, 8 iläggningsmaskiner, 6 urtagare.

 

Transporter

Transporterna av tändsticksvirke från Baltikum var mycket bättre när man här hade tillgång till djuphamn och slapp därför de långa landtransporterna.

 

Produktion

Någon större produktion var det inte tal om. Särkilt tillverkningen av askar som drevs som en hemindustri. Folk hämtade spån och papper ett par gånger i veckan sedan satt hela familjen vid köksbordet och klistrade och så bar något av barnen askarna till fabriken och fick nytt material med sig hem.

 

Rationalisering och export

Första rationaliseringen kom när en ingenjör Svensson uppfann en maskin för tillverkning av askar. Exporten växte och varje land ville ha sin speciella etikett där av det stora sortimentet. Huvuddelen av tillverkningen gick till utlandet i konkurrens med landets andra tändsticksfabriker.

 

Priserna pressas på tändstickor och löner

Kunderna försökte ibland pressa priserna genom att ta in offerter från andra tändsticksfabriker men det satte man stopp för genom operation övertalning. Tändsticksbranschen var känd låglöneindustri och man kunde ha så låga löner som 25-30 öre i timmen för manliga arbetare och kvinnlig arbetare 16-20 öre. Hade man sen barn anställda hade de ännu lägre lön.

 

Tändstickspaket var eftertraktade

Tändstickor var begärliga ting och ett sätt att komma åt dem var att ställa sig utanför fabriken och skrika ”Di som jobbar på Stickan, di har tio kronor i vickan” varvid personalen började bombardera de skrikande med det som fanns till hands nämligen tändstickspaket.

 

Fabrikerna

Trots kapitalstarka grundare blev Phoenix inte något långvarigt företag och gick i konkurs 1879. Svenska Tändsticksfabrik AB ( förväxlas ej med STAB) hade ett par av landets ledande industrimän bland stiftarna och bör ha haft de bästa förutsättningarna att lyckas. Men Malmöfabriken blev aldrig någon av de riktigt stora kanske beroende av att de så länge höll fast vid fosfortändstickor. Störst var de 1890.

Förenade Svenska Tändsticksfabriker var en sammanslagning av mindre fabriker med Ivar Kreuger som verkställande direktör. Där ingick också Malmöfabriken.

Svenska Tändsticks AB var en större fusion av fabriker där även Jönköping & Vulcan AB ingick.

Fabrikerna låg under hela tiden på samma plats nämligen Östra Förstadsgatan i Malmö.


Ett urval av den rika etikettflora som fanns för fabrikerna i Malmö.

Etiketterna har ställts till förfogande av Kurt-Erik Eriksson, Linköping.


De tidiga fabrikerna i Malmö

 En tändstickstillverkning startades 1843 av Carl Friis i kompanjonskap med J. Malmros. Friis hade en tid arbetat vid en tändsticksfabrik i Köpenhamn och en viss kunskap om tändstickstillverkning. Antal anställda var 7 vuxna och 34 barn och med en tillverkning år 1843 av 5000 rdr. Fabriken var belägen vid Södra Förstaden 2 i Malmö. Följande år minskade tillverkningen till hälften och Malmros lämnade då firman och Friis skaffade då en ny kompanjon med namnet Rohmell och firman tog namnet ”Rohmell & Friis. Efter några år lämnade även Friis firman och rörelsen fortsatte då under namnet P.E. Rohmell & Co.

 

Stickornas längd:

Tändstickor med etiketten ”Friktionseldon” J. Malmros, Malmö var 59 mm i längd men de som bar etiketten Rohmell & Friis var 51 mm. Det gällde att särskilja sig. En annan uppgift säger att fabriken flyttades till Elisefarm utanför Malmö år 1847. När Friis lämnade firman ändrades namnet till Elisefarms Nya Tändsticksfabrik. Det bekräftar också en bild på en kapsel från fabriken. Friis söner övertog sen fabriken 1858 men det blev ingen större framgång och lades ner 1863.

 

Övriga fabriker

Firma Malmö splintfabrik, Straffängelsets Verkstäder grundlades 1882.

Gerdts & Nielsen & co splintfabrik, Malmö 1877 – 1880, Tillverkade splint och askar.

Ännu en fabrik fanns i Malmö, Hasselquist tändsticksfabrik med startåret 1862


Etiketter

 

Etikett från Malmros fabrik

Detta är en kardusetikett. Här får man en bättre
uppfattning hur fabriken såg ut.
Tillhör Stadsarkivet, Jönköping

 


Källor: Malmö Stadsarkiv

            De tände en eld, Loewe – Jansson – Rosell

            Samlarnytt

            Den svenska tändsticksindustrins historia

            Cederschiöld – Feilitzen

            Svenska Tändsticksfabriker, Tejder   

 

© Thore Gustavsson, Åkersberga

 

http://thoresmatches.se