|
Grenna-Alboga Tändsticksfabrik (1875-1880)
|
Etiketten är ett plagiat av Jönköpings Tändsticksfabriks etikett
|
En mil
söder om Gränna och nära gamla riksettan ligger byn Alboga. Där fanns
från 1875 en liten
tändsticksfabrik tillsammans med andra småindustrier och hantverkare.
|
Skissen
ritad av Britt-Marie Waern-Hjelte, Nyköping |
 |
|
I oktober
2011 besökte Kurt-Erik Eriksson, Linköping och jag Alboga och
konstaterade att snett bakom kvarnen fanns en upphöjning i marken
där fabriken kan ha legat. Jag har också nu fått det bekräftat av
Ingvar Stamborg, Stamseryd att så var fallet.
Foto: Thore Gustavsson |
|
 |
|
Alldeles förbi kvarnen
forsade Rottleån som drev kvarnen. Fram till tändsticksfabriken
fanns det sedan stensatta kanaler där också den kunde drivas med
vattenkraft.
Foto:Thore Gustavsson |
Gustaf Johansson Wessman född 1826 var den person
som 1875 anlade en liten tändsticksfabrik I Alboga. Han kallades för
”Farao” i bygden.Tidigare hade han två kvarnar på sin egendom och nu
också en tändsticksfabrik. Allt drevs med vattenkraft från Röttleån.
1876 utvidgades fabriken med säkerhetständstickor och kallades då
Grenna-Alboga tändsticksfabrik. Försäljningen gick dock inte så bra utan
fabriken förde en tynande tillvaro. Då kom man på idén att fullständigt
förändra etiketterna till att nästan överensstämma med
Jönköpingsfabrikens etiketter. Man hoppades på så sätt få sälja flera
askar.
 |
|
Skillnaden mot Jönköpingsfabrikens etikett är att ”Läns och tillverkning” lagts in efter Jönköping
Foto:
Grenna Museum |
En annan
etikett som fabriken är känd för och som man var ensam om är ett
askomslag med en bild av den berömda sångerskan Christine Nilsson.
 |
|
Någon
sådan etikett har inte återfunnits men så här
såg hon ut
|
Försäljningen fortsatte att gå dåligt och en felaktig investering i fisk
gjorde att fabriken gick i konkurs. År 1880 brann fabriken och därmed
lades verksamheten ner. Ägaren hade strax före branden tecknat en
brandförsäkring.
Så här
skrev Gränna Tidning!
I
samband med att fabriken startade skrev Gränna Tidning att ”dessa
fabriker visar en välgjord vara och i tändbarhet jämförlig med vilket
annat fabrikat som helst” Man
ansåg det värdefullt med ytterligare en industri på orten ”eftersom
tillfälle härigenom beredes de fattiga och särdeles barnen att genom
tillverkning av lådor med mera erhålla arbetsförtjänst”.
Källor:
Ölmstad och Grennas hembygdsföreningar
Samlarnytt
De tände en eld Loewe-Jansson-Rosell
Grenna Museum
Lennart Hjelte, Nyköping
© Thore
Gustavsson |
