Fem tändsticksfabriker i Gävle

”En fabrik försökte övertyga norrlänningar om hur bra tändstickorna var med ett nytt tillverkningsätt. Men det hjälpte föga”. Gävle har sin egen tändstickshistoria. Flera fabrikörer drömde om att göra pengar på tändstickor men historien skulle visa att Gävle var bättre på kaffe och keramik.1 juli 2009 står jag och tittar ut över det gamla industriområdet Gustafsbro vid Västra vägen mellan Länslasarettet och Gavleån i Gävle. Här har flera företag haft verksamhet däribland fem tändsticksfabriker.

Vi är på sedvanlig tändsticksfabrikresa undertecknad med svåger och fruar. Trots att det inte finns något kvar av de gamla fabrikerna vill man ändå bese platserna där de låg. Insamlingen av uppgifter blir inte komplett annars. Området kallades tidigare för Löten, Johanneslöt eller Johannesfrid.

Gefle Tändsticksfabrik

Den första tändsticksfabriken benämndes Gefle Tändsticksfabrik och startades 1847 av L. Fr. Angerström. Han var apotekare och drev en liten industri vid Löten där han tillverkade ättika och parfymer. 1847 utökade han sortimentet med tändstickor och snart uppgick produktionen till till sextiotusen lådor om året. Till sin hjälp hade han 10 anställda, varav 8 barn som var vanligt vid tändsticksfabriker. I en annons i Norrlands-Posten påstod Angerström att han kände till ett nytt sätt att tillverka tändstickor och fyra vittnen intygade hur bra dessa nya stickor var. Men det hjälpte inte redan efter två år (1849) var fabriken borta.

F. J Lindahls Tändsticksfabrik

Nästa fabrik omfattade fem rum, svavelugn, torkugn och inrymd i fajansfabrikören Oest fastighet vid Löten. Johan Fredrik Lindahl från Stockholm drev produktionen från 1857 först i liten skala men flyttade i april 1858 till Kalmar där han startade J F Lindahls tändsticksfabrik.

F. G. Åbergs Tändsticksfabrik

Handlanden Fredrik Gustaf Åberg tog nu över fabriken med Napoleon Söderström som platschef. Åberg ville till en början bygga en ny fabrik men det slutade med att han fortsatte i lokalerna vid Löten. 1859 hade fabriken 30 personer anställda och tillverkningsvärdet var 5000 riksdaler. År 1860 försattes Åberg i konkurs. Av konkursutredningen framgår att han bl.a. ägde 2 skärmaskiner jämte bord, pallar bänkar etc värderade till 1500 riksdaler samt ett parti svarta och röda etiketter. Bland fodringsägarna var fabrikör Oest för krav på obetald hyra och Napoleon Söderström som hade fodran på innestående lön.

Löthens Tändsticksfabrik

Det var nu som Söderström såg chansen att ta över Åbergs tillverkning som fabrikör och kunde nu starta sin rörelse 1861 i samma lokaler. Utom tändstickor tillverkade Söderström mineralvatten och Apollinaria vilkas produkter såldes vid bl a Carlbergs utvärdshus. Första året redovisades ett tillverkningsvärde av 2000 riksdaler. I juli brann tändsticksfabriken. Elden hade börjat i satsrummet på andra våningen där en mindre mängd svavel förvarades samt 100 tunnor stickor. Försäkringarna var otillräckliga och Söderström gjorde en betydande förlust och var de två följande åren befriad från skatt. Han fortsatte att tillverka tändstickor och var 1861 uppe i 2000 riksdalers produktion.

Gefle Tändsticksfabrik

Gävles sista tändsticksfabrik var igång i hela 9 år från 1869 till 1878. Den drevs av grosshandlaren Victor Theodor Engvall mer känd för sitt Gevaliakaffe. 1869 hade fabriken 93 arbetare och ett tillverkningsvärde av 25000 riksdaler. Det finns olika uppgifter var fabriken var belägen en källa säger att fabriken låg vid Löten där de andra fabrikerna låg. En annan att den låg i närheten av Södertull.

Etiketter

Inga mer etiketter är kända eller har påträffats,men vid ett besök på Tekniska museet i Stockholm fann jag den här (Bilden) reklamasken från Gävle. Det är en tändsticksask med reklametikett för Gefle Manufakturaktiebolag, Strömsbro fabrik och var samtida med tändsticksfabrikerna och då troligen tillverkad i Gävle.

© Thore Gustavsson, Åkersberga

Källor:

Gefle Glasbruk, Gudmundsson

Gävle Stadsarkiv

Njutningarnas Gävle, Ulf Ivar Nilsson

Artikel av Gustav Rothell i Samlarnytt

Den Svenska Tändsticksindustrins Historia, Cederschöld-Feilitzen

Svenska Tändsticksfabriker, Tejder

De tände en eld, Loewe-Jansson-Rosell

Tekniska Museet, Stockholm