Ekesjö-Marianelunds Tändsticksfabrik AB

 

Brukspatronen och riksdagsmannen Christian Wilhelm Sjögren (1830-1882) anlade 1871 en tändsticksfabrik på sina ägor där det förut funnits en spiksmedja.

 

Tillverkningen

Namnet på fabriken blev Marianelunds tändsticksfabrik och blev den första större industrin på orten. En stor händelse i en by med bara 1229 invånare. För befolkningen som levde under knappa förhållanden kunde man se fram mot en anställning vid tändsticksfabriken. Tjugo personer anställdes varav tre som mästare. Mästare behövdes för inlärning och inkörning av produktionen. Fabriken drevs med vattenkraft från Brusaån. Redan första året hade man 11 maskiner på plats. Produktionen omfattade till en början tomlådor till den närbelägna Annebergsfabriken eftersom hemarbetarna inte kunde täcka fabrikens behov. Men även fosforstickor tillverkades. Men redan andra året, 1872 hade fabriken 84 anställda och maskinparken utökats till 21 maskiner. Men från 1873 kom tillverkningen av säkerhetständstickor igång. Fabriken låg där äldreboendet Bobinen ligger idag. Adress Säterigatan 2, alltså mitt i centrum.

 

Bilden visar Mariannelunds tändsticksfabriks gamla lokaler som nu övertagits av Brusaholms sulfitfabrik. Orsaken till folksamlingen är att det är Mariannelunds första torg. Den lilla stugan till höger på bilden är lilla Torgstugan där Albert Engström bodde med sin mor och far. Huset bakom är en kasern som Brusafors byggde till sina arbetare med lägenheter på ett rum och kök. Foto: Eksjö museum

 


Produktionssiffror för Marianelund

 

Trots stor produktion var ekonomin dålig och år 1879 försattes bolaget i konkurs. Samma år bildades ett nytt bolag som fortsatte driften. Bolaget bestod av rådman Aschan, A Petri och handlaren Nyberg. Som disponent anställdes Gustaf Nilsson. Produktionen fortsatte två år till därefter tillverkades bara tomaskar. Tillverkningen upphörde helt 1884. Efter att tändsticksfabriken i Marianelund upphört ändrades lokalerna till bobinfabrik för tillverkning av trådrullar och andra svarvade saker. Lönsamheten med detta var dock mindre god och 1885 måste även den fabrikationen upphöra. Lokalpressen meddelar den 23 mars 1887: På Marianelunds bobinfabrik hölls på torsdagen auktion. Fastigheten inropades av fabrikör L. J. Aschan för egen och medintressenters räkning för 5000 kronor. Efter ett par stillastående år förändrades fabriken till sulfitfabrik.


Startar filial i Eksjö

Marianelunds tändsticksfabrik   AB anlade Ekesjö tändsticksfabrik som filial i syfte att höja kapaciteten och bytte då namn till Ekesjö-Marianelunds Tändsticksfabrik Aktiebolag. Flera personer som arbetat för järnvägens tillkomst 1873 låg bakom aktietecknandet för tändsticksfabriken, bland dem köpmännen Axel Petri och C W Borg, Eksjö och disponenten C W Sjögréen, Bruzaholm. Disponent för fabriken var Herman Willebrand Ahlenius.

 

Hög produktion från första året

Man startade med hög produktion och första året (från 22 maj 1874) tillverkades 996.300 säkerhetständstickor med ett värde av 22.878 Rdr. Året därpå steg produktionen ytterligare. Då tillverkades 8783 askar säkerhetständstickor och 4.532.240 askar fosfortändstickor samt 35.000 kapslar av detsamma, allt till ett värde av 103.247 kronor. Den 14 oktober samma år brann fabriken ner och blev aldrig uppbyggd igen. Branden orsakades när en nioårig pojke, som arbetade ensam vid en maskin, skulle plocka ur färdiga tändstickor ur ramar då tändstickorna slog eld. Detta hände då och då men kunde alltid släckas på plats. Den här gången spred sig elden och släckningsarbetet kom inte igång tidigt nog. Det blev brist på vatten. Byggnaderna blev övertända snabbt och vattenlangningskedjan som anordnades från ån hjälpte föga. Trots att lågorna svepte över de närbelägna boningshusen lyckades man rädda dem. Alla fabriksbyggnader brann ner utom en som låg lite avsides. Som mest hade fabriken 142 personer anställda (55 män, 22 kvinnor och 65 minderåriga).

Tyvärr har jag inte hittat något foto av tändsticksfabriken. Eksjö gamla järnvägsstation får illustrera platsen och tiden. Eksjöfabriken låg mittemot stationshuset, där idag Eksjöhus har en gammal lastningsramp.


 

Ur boken ”Eksjö stad 100 år”

Den nioåriga tändsticksarbetaren

Arbetsdagen började lida mot sitt slut. I det så kallade urtagsrummet arbetar en nioårig pojke ensam vid maskinen som skakar loss färdiga tändstickor ur stora träramar. Stickorna ramlar ner i en uppsamlingslåda där de packas tätt. Plötsligt slår eldsflammor upp från maskinen. Pojken blir först inte särskilt förskräckt. Det har hänt förr och han har alltid lyckats släcka elden. Men lågorna blir allt större. Ute i den stora fabrikslokalen ser han sin mor och sin syster tillsammans med de andra arbetarna. De tittar inte åt hans håll. Modern ser blek och trött ut men hennes händer rör sig raskt och monotont. Pojken ser sig om efter något att kasta över den envisa elden. Han känner paniken komma. Så får lågorna fäste i hans lösa skjorta. Modern släpper allt för händer och får fatt i en bytta med vatten. Nu blir det stor uppståndelse i fabriken. Rök väller ut ur rummet där pojken nyss arbetat och strax hörs brandsignalen ljuda från ångvisslan utanför. När pojken bärs ut är han medvetslös.

Den nioåriga pojken vid den brinnande urtagsmaskinen. Illustratör: Ulrika Thunstedt 

 

Den 22maj 1874 annonserade fabriken i Jönköpings Dagblad efter arbetare ”Gossar och flickor ej under 12 år gamla försedda med ålders och prästbetyg från den församling de tillhöra kunna vid Eksjö och Mariannelunds tändsticksfabriker erhålla sysselsättning om de därstädes anmäla sig och låta anteckna sina namn”

 


Beslut om ny fabrik i Eksjö

Eksjö- Marianelunds Tändsticksfabrik AB beslöt 1876  att en ny fabrik  skulle byggas i Eksjö. Men sedan bolaget fått sälja Mariannelundsfabriken exekutivt året därpå, skrinlades planerna.

Etiketter

Ett trettiotal etiketter samt fem kardusetiketter togs fram under produktionstiden.

 

Etikettbilder

Kardusetikett från Marianelund tändsticksfabrik. Byggnaderna liknar mycket lite det verkliga fotot.

 

Ett bildkollage från Eksjö museum.

 

När den arbetarbostad som Ekesjö-Marianelunds Tändsticksfabrik Aktiebolag lät bygga i Mariannelund och som senare kallades gamla ”kasern” och när den revs 1969 hittade jobbarna etiketter i trossbotten och klistrade på bjälkar. Detta visar att klistringen av askar och etiketter gjordes i hemmen. Det intressanta är att bland dessa etiketter fanns några exemplar av en etikett med texten Ekesjö fabrik diskret angivet i ramen av den oval som omger Favorite tändstickor med storken i mitten.

Etikett med texten Ekesjö fabrik

Jämför med Marianelunds egen etikett

Där kan man se skillnaden mellan de båda etiketterna inte minst utformningen av storken.


Albert Engström och tändsticksfabriken

Läs och fantisera ur boken Bouppteckning av Albert Engström: ”Jag är fyra år gammal och sitter på golvet i mina föräldrars kök i Mariannelund, där min far har någon anställning vid förvaltningen av en liten tändsticksfabrik. Jag kan ännu höra Brusaån genom de tunna väggarna i den hastigt och slarvigt uppförda byggnaden. Jag är sysselsatt med att göra tändsticksaskar, ty de gjordes på den tiden för hand, och jag var mycket skicklig i detta hantverk trots min ungdom. Jag ser ännu högarna framför mig av tunna furuskivor med de lätta inskärningarna. Det var endast att vika ihop dem och klistra etikettremsan runt alltsammans. Lådans plån gjordes sedermera i ordning i fabriken”.

 

 

Källor:

Samlarnytt nr 8/94

De tände en eld, Loewe – Jansson - Rosell

Svenska Tändsticksfabriker, Arne Tejder

Håkan Åkvist, Eksjö Musei och Hembygdsförening

Bengt Pettersson, Mariannelund

Eksjö Museum

©Thore Gustavsson


http://thoresmatches.se